Efter att Lilly Abdelshahed som innan ett juridiskt könsbyte dödade sina två barn och nu avtjänar straff, fått möjlighet att byta till ett kvinnofängelse har en högintensiv diskussion utbrutit i media och social medier. Bytet till kvinnofängelse var något TV4-Nyheterna var först med att rapportera.

Vid motsvarande diskussioner i andra länder, där transkvinnor och kvinnor med en transbakgrund har flyttats från mans- till kvinnofängelse, har debatten blossat upp främst då det handlat om personer som dömts för sexuella övergrepp mot kvinnor.

Till TV4-Nyheterna säger ordföranden för Sveriges Kvinnoorganisationer, Susannah Sjöberg, att ”det som sker nu riskerar kvinnors säkerhet och uppger att kvinnor i fängelse”. Hon säger vidare att kvinnor i fängelse är en ”ofta utsatt grupp som bär på erfarenheter av sexuellt våld och våld i nära relationer”.

I kommentarsfältet till det inlägg som gjort på organisationens Facebook uppger Moderaternas presschef Amos Friedman att företrädare för partiet nu vill ändra fängelselagen för att täppa till den ”lucka” som funnits sedan 1972. Efter att det då antogs en könstillhörighetslag började Kriminalvården utgå från ”juridiskt kön” som huvudregel, skriver Friedman och återger att riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) vill se till att ”fängelselagen ändras så att biologiskt kön blir huvudregel”.

Ordföranden i riksdagens socialutskott Christian Carlsson (KD) har efter TV4-Nyheternas rapportering kallat upp Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren , vilket Expressen var först med att rapportera. På sin Facebook skriver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att han är glad över att Kristdemokraterna numera vill riva upp den nya Könstillhörighetslagen, som han väljer att kalla ”Könsbyteslagen”.

Transammans ordförande Signe Krantz har dock ingen förståelse för kritiken som nu hörs. Hon påpekar för QX att det gjorts en utredning inom Kriminalvården kring den situation som uppstått som kommer fram till ”att det här är det bästa för den intagnas säkerhet och de är experter på vad som skapar trygga och säkra fängelsemiljöer för alla.

– Vi vet att transpersoner i allmänhet och transkvinnor i synnerhet är mycket utsatta för brott och trakasserier och det är därför rätten att vistas med människor av samma kön är så viktig, säger hon. Likaså får Kriminalvården, tack vare den nya lagen, mycket bättre och enklare verktyg att omplacera intagna, vilket tidigare var mycket svårt. De kommer alltså enkelt kunna omplacera henne igen om det inte funkar.

Från Sverige Kvinnoorganisationer liksom från både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna lyfts nu kritik mot att flytten av Abdelshahed kommer riskera kvinnors säkerhet och att många kvinnor i fängelse bär på erfarenheter av våld i nära relationer. Vad säger du om den kritiken?

– Det är precis som för många transkvinnor, svarar Krantz. Det viktiga är att vården kan göra individuella bedömningar av vad som skapar den bästa miljön på anstalter. Det viktigaste är att det kan göras individbaserat och flexibelt och det gör den nya lagen.

Riksdagsledamoten Ulrika Westerlund (MP) som bland annat varit utredare av förslag för att skapa bättre levnadsvillkor för transpersoner understryker även hon för QX att kriminalvården gör individuella bedömningar och det helt oavsett könstillhörighet. Hon exemplifierar med att livstidsdömda ”Arbogakvinnan” Johanna Möller, som är cis-kvinna, i höstas av säkerhetsskäl flyttades från ett kvinnofängelse till ett mansfängelse.

– Kriminalvården har ju ansvar för alla intagna säkerhet. De har gjort den här bedömningen och tänker att det här blir bättre för alla. Det är inte så att en person som är dömd för mord automatiskt är farlig för sina medfångar. Men naturligtvis måste det följas så att det verkligen är säkert för alla. De har ju massor med intagna personer som är farliga för andra intagna. Någon som till exempel är väldigt våldsbenägen eller att man tillhör olika gäng som har rivalitet. Så det här är de ju vana vid att hantera oavsett biologisk kön på de inblandade personerna. Jag tänker att vi får lita på Kriminalvårdens sammantagna bedömning.

Det har nu blivit en diskussion om att det är fel i både fängelselagen och i könstillhörighetslagen. Vad säger du om det?

–  Det är väldigt svårt att se på något annat sätt än att det är personer som inte gillar könstillhörighetslagens existens eller förändringarna i den och som tar chansen att vilja ha en sådan diskussion. Men poängen är ju just att kriminalvården är ansvarig för det här och de har möjlighet till individuella bedömningar. Och så tycker jag att det ska vara. Det är ju heller inte särskilt ovanligt att transkvinnor råkar illa ut om de är på mansfängelser, säger Westerlund och tolkar det som att så varit fallet med ”den här barnmördaren som vi nu pratar om”.