När bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa (M) i våras sa att han ”gärna bjuder in 40 000 ungerska bögar till Sverige”, lät reaktionerna inte vänta på sig. Nu berättar han för QX att orden inte bara fick spridning, utan också konkreta följder: Ett ungerskt homosexuellt par tog kontakt med honom, med frågor om möjligheten att faktiskt flytta till Sverige.

– Det är inte så ofta man får den typen av mejl, så det är kul att det snappades upp av målgruppen. Om han och hans partner väl kommer hit så visar det att ett citat i en panel om Sverigebilden faktiskt kan göra skillnad, säger Dousa i en uppföljande intervju med QX.

Uttalandet om att välkomna 40 000 ungerska bögar fälldes under ett samtal om Sverigebilden på Handelshögskolan, och var enligt Dousa främst en symbolisk markering som reaktion på det tilltagande hbtqi+fientliga klimatet i Ungern. Men även om det inte finns någon särskild migrationspolitik riktad till ungerska hbtqi+personer, hävdar Dousa att Sverige både i bistånds- och migrationspolitiken gör skillnad i praktiken.
– Hbtqi+personer är en särskilt prioriterad grupp inom kvotflyktingsystemet. Vi vet att de ofta tillhör de mest utsatta i konflikter och i länder med auktoritära regimer. Och därför ska Sverige också vara ett land som står upp när andra viker ner sig, säger han till QX.

Samtidigt har regeringen fått skarp kritik från bland annat RFSL för hur asylsökande hbtqi+personer behandlas i Sverige. Till QX sa RFSL:s ordförande Peter Sidlund Ponkala tidigare att de är ”kritiska till den i många fall repressiva asylpolitik som regeringen bedriver, och den rättsosäkerhet som vi ser när det gäller bedömningen av hbtqi-personers asylärenden.”
Benjamin Dousa säger att regeringen tagit kritiken på allvar, och att Statskontoret därför fick i uppdrag att granska rättssäkerheten i Migrationsverkets arbete.
– Den granskningen har lett till konkreta rekommendationer, och nu har Migrationsverket fått ett särskilt regleringsbrevsuppdrag att förbättra dessa processer. Det handlar om att stärka tilltron till asylsystemet, säger han till QX.

Dousa lyfter även Sveriges internationella bistånd som ett konkret sätt att skydda hbtqi+personers rättigheter globalt. I mars reste han till Uganda, ett av världens mest repressiva länder för hbtqi+personer, där han även träffade representanter för en lokal hbtqi+organisation.
– Trots att läget försämrats ytterligare, mötte jag ett modigt civilsamhälle som fortsätter kämpa – juridiskt, kulturellt och politiskt. Det är ett exempel på var vårt bistånd verkligen gör skillnad, säger han och berättar att Sverige fortsatt kommer bidra till hbtqi+rörelsens arbete genom sitt bistånd till Uganda, som i december beslutats uppgå till totalt 1,5 miljarder fram till 2029. Fram till 2029 kommer det totala stödet till  hälsa och stärkt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) uppgå till 4,3 miljarder enligt regeringens plan.
Men det svenska biståndet har bantats kraftigt och det har gjorts omprioritering i biståndsbudgeten bland annat, säger Dousa, för att täcka upp efter USA:s tillbakadragande från arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa. Det regeringen uttalat drar ner på är utvecklingsbiståndet till Afghanistan liksom övriga Asien och Oceanien.
– Vi har tagit från projekt och insatser som är ”nice to have”. Som vi hade fortsatt göra i den bästa av världar. Men så går vi ner i, vad ska man säga, Maslows behovsskala och verkligen prioriterar humanitärt stöd, Ukraina, men också direkt livräddande insatser kopplat till hälsa. Så nu har vi gjort en tuff omprioritering, och de kommande veckorna ska vi fördela de här nya pengarna i årets budgetarbete, säger Dousa.

På QX Instagram kommenterade en läsare hans tidigare uttalanden om att bjuda in ungerska bögar, det vill säga EU-medborgare, med att skriva:
”Jag hoppas det gäller alla… Inte bara ’finbögarna’… För om det görs skillnad på folk och folk är ju Sverige inte mycket bättre än Ungern.”
Dousa säger att han reagerar starkt på den typen av formuleringar.
– Jag vänder mig helt mot definitionen om ”finbögar” och ”fulbögar”. Det är inte läggningen som avgör om man är en fin eller ful person, utan hur man är som människa. Vi gör inte den typen av åtskillnad från regeringen.
Han fortsätter:
– Jag har fått kritik från klassiskt vänsterhåll, och från högerhåll. Från vissa som menar att vi är för öppna – och från andra som menar att vi inte gör tillräckligt. Men mitt enkla budskap är: Det får gärna komma 100 000 ungerska bögar. När världen sluter sig ska vi öppna upp för människor som vill komma hit, som vill bygga Sverige, som vill jobba, som vill anstränga sig.

En av de som reagerade negativt på Dousas tal om 40 000 ungerska bögar var Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Dick Erixon:
”Dousas skämtsamma inställning till migration visar en bristande förståelse för behovet av att snabbt och effektfullt ställa om invandringspolitiken,” svarade han QX på frågan om en kommentar till Dousas inbjudan.
Dousa säger att det inte rörde sig om ett skämt:
– Det här var på blodigt allvar. Vi kan ha en stram invandringspolitik och samtidigt stå upp för hbtqi+personer. Det ena utesluter inte det andra. Vi har i dag den lägsta asylrelaterade invandringen på 50 år. Man kan göra både det och samtidigt prioritera hbtqi+personer i kvotflyktingsystemet. Samtidigt öppna upp för att ungerska bögar ska få komma hit. Och samtidigt öppna upp för att akademiker från USA som är trötta på Donald Trump ska välja Sverige. Samtidigt öppna upp ännu mer för handel och innovation.
– Allt detta handlar ytterst om Sverigebilden. Jag vill att omvärlden ska se Sverige som ett öppet, tolerant, demokratiskt och innovativt land. Ett land där pojkar och flickor behandlas lika, och där homosexuella kan hångla i tunnelbanan utan att få konstiga blickar.

Benjamin Dousa berättar att han planerar delta även i årets Prideparad i Stockholm.
– Jag har gått i paraden i säkert tio år. Det är jävligt roligt, och en möjlighet att kombinera nytta, allvar – och en hel del nöje.