När Budapest Pride trots allt samlade rekordmånga i somras såg det ut som en seger. Men lagen som möjliggör Pride-förbud ligger kvar – och nästa Pride i Ungerns femte största stad har redan förbjudits av polis. För Rémy Bonny och Esther Martinez är slutsatsen enkel: utan rättsliga konsekvenser fortsätter Viktor Orbán att testa gränserna. Därför reser de nu mellan EU-huvudstäder för att samla en koalition som driver Ungern inför EU-domstolen – just nu står deras hopp till Sverige.

– Kommissionen har verktygen men väljer att inte använda dem. Ursula von der Leyen spelade in en stödvideo till Budapest Pride i stället för att agera juridiskt. Det är ett skolboksexempel på pinkwashing, säger Rémy Bonny när QX träffar honom och Esther Martinez på ett café i centrala Stockholm.

– Samtidigt ser vi hur förbud och inskränkningar sprider sig. Rumänien i somras, beslut i franska Dijon om att barn skall hållas borta från Pride, bortdragna bidrag till Pride i Parisregionen Île-de-France… När EU inte sätter ner foten skapas ett prejudikat som andra högerkonservativa utnyttjar, fortsätter han.

Bonny och Martinez har under sitt Stockholmsbesök träffat statsministerns medarbetare, tjänstepersoner på Jämställdhetsdepartementet och riksdagsledamöter från Centerpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt med Liberalernas Jan Jönsson i Stockholms stad. Bilden de ger är att intresset finns och att Sverige skulle kunna bli den som trycker på “skicka”.

– Under EU-rätten kan ett medlemsland själv stämma ett annat, även utan kommissionens initiativ. Vi tog initiativ till det 2021 gällande den ungerska “propagandalagen” – då anslöt sig 16 länder, Sverige inkluderat. Vi är övertygade om att minst femton kan haka på igen, men någon måste ta första steget. Sverige har traditionen och trovärdigheten, säger Bonny.

Esther Martinez betonar att konflikten inte bara rör hbtqi-rättigheter i snäv mening.

– Det här är en fråga om yttrande- och mötesfrihet. Med Ungerns nya lag kan inte bara en Prideparad förbjudas; en oppositionspolitiker som vill hålla ett möte om hbtqi-frågor riskerar straff. Då är vi inne i kärnan av vad ett demokratiskt samhälle är – eller inte är, säger hon.

Säkerhetsdimensionen gör läget ännu allvarligare, menar de.

– Ryssland använder hbtqi-frågor för att polarisera och destabilisera Europa. Ungern agerar som en trojansk häst: kopierar rysk lagstiftning och bygger infrastruktur som normaliserar anti-hbtqi-politik. Det här är inte vänster mot höger, det är demokrati mot auktoritarism, säger Bonny.

Bonny och Martinez menar att frågan om Prideförbud inte kan förstås isolerat utan skall ses som en större geopolitisk strategi. Ungern fungerar inte bara som EU:s inre opposition, utan som kanal för rysk och amerikansk högerkonservativ påverkan.

– MCC, en ungersk tankesmedja med över en miljard euro i kapital, arrangerar varje vecka anti-hbtqi-konferenser i Bryssel. De bjuder in parlamentariker och policyexperter för att gradvis flytta EU-politiken i mer konservativ riktning, berättar Bonny.

I Moldavien kunde de nyligen avslöja att “Make Europe Great Again”-konferenserna, organiserade av ungerska och polska högernationalistiska partier, i själva verket finansierats av Ryssland. Samtidigt har amerikanska evangelikala grupper och ryska aktörer allt tätare band.

– Det är en allians som började under Trump-eran. Vi har till och med sett hur amerikanska diplomater i Bryssel agera lobbyister åt anti-hbtqi-grupper, något en EU-vänlig organisation som vår inte ens fick under tidigare administration och aldrig skulle få, säger Bonny.

Han menar att resursnivån är ojämförlig.

– ILGA-Europa får stöd, ja. Men inte för påverkansarbete. Vi får det inte heller. Det här handlar om en helt annan skala: Moskva pumpar in pengar i en infrastruktur som ska undergräva EU inifrån.

För både Bonny och Martinez är slutsatsen tydlig: Prideförbuden är bara toppen av isberget. Under ytan pågår en samordnad kampanj, stödd av både Kreml och amerikansk evangelikal högern, för att underminera demokratin via hbtqi-frågorna. Amerikansk evangelikal höger som tidigare framgångsrikt påverkat regeringars lagstiftning och opinion i Uganda och stora delar av Afrika arbetar nu strategiskt med ryska oligarker för att splittra Europa. Och ett närmande till muslimska stater med samma anti-hbtqi-värderingar har också inletts.

I fokus för deras oro står även politiska förskjutningar inom EU. Bonny beskriver hur Europeiska folkpartiet (EPP där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår) enligt honom blivit märkbart försiktigare när det handlar om hbtqi-frågor.

– EPP instruerade ledamöter att inte synas på Budapest Pride. När 20 medlemsländer bad Kommissionen inleda överträdelseärende mot Pride-förbuden hände ingenting. Och från von der Leyen fick vi en video i stället för en rättsprocess. När människor riskerar att arresteras räcker det inte att vifta med regnbågsflaggan från Bryssel, säger han.

Reclaiming EU arbetar parallellt med att driva fram prejudikat i EU-domstolen, inte minst för transpersoners rättigheter, eftersom de politiska majoriteterna i flera länder nu svajar.

– Domstolens praxis gäller direkt i medlemsstaterna. Det är inte att ge upp politiken, men just nu är rättssalen ofta det enda ställe där principerna står pall, säger Martinez. Samtidigt försöker vi bredda allianserna. Barnrättsorganisationer ser hur “barnskydd” missbrukas som retorik för att tysta hbtqi-personer och lärare. När barnperspektivet tas tillbaka från extremhögern tappar de ett av sina starkaste slagträn.

Att just Sverige kan vara rätt land att kliva fram handlar, enligt Bonny och Martinez, både om historik och realpolitik.

– Sverige har en stark meritlista när det gäller att försvara EU:s grundvärden och en nykter förståelse för rysk påverkan. När Ungern 2023 hotade att blockera Sveriges Natoansökan som vedergällning för att EU ställde dem till svars för anti-hbtqi-politiken, blev det uppenbart hur dessa frågor binds samman, säger Bonny och lägger till upprört:

– Det var fullständigt oacceptabelt. Det är faktiskt det mest motbjudande man kan tänka sig. Att spela med någons säkerhet. Och vi hoppas att Sverige kan säga att nu räcker det; det här är inte de värderingar som Europeiska unionen står för.

– Om Sverige tar initiativet kan det lösa upp låsningen. Flera huvudstäder väntar på att någon annan ska börja, hoppas Martinez.

Både Bonny och Martinez återkommer till att Prideförbud inte är en “symbolfråga”.

– Mötesfrihet är demokratins barometer. Låter vi en EU-regering bestämma vilka medborgare som får synas i det offentliga rummet och när så har vi passerat en farlig gräns. Frågan är inte om, utan hur snabbt det sprider sig, säger Bonny.

– Det här är ögonblicket att rita den röda linjen, fyller Martinez i. Inte för att vinna en kulturstrid, utan för att säkra Europas demokratiska ryggrad.