Beslutet fattades vid Regnbågsfyrens medlemsmöte den 15 september. Styrelsens ursprungliga förslag var att föreningen skulle gå i likvidation vid årsskiftet, men medlemmarna valde att inleda processen omedelbart.

Enligt ett pressmeddelande från föreningen ansåg mötet att det var det bästa sättet att säkerställa att de kvarvarande tillgångarna används lagligt och ändamålsenligt. Vicehäradshövding Heikki Mikkola har utsetts till likvidator och tar nu över ansvaret för att gå igenom föreningens tillgångar och skulder.

Juha Beurling-Pomoell tillträdde som ordförande vid årsskiftet. Tillvardags är han generalsekreterare för Konsumentförbundet. När han tog del av bokslutet för Regnbågsfyren upptäckte han att föreningens ekonomi var betydligt sämre än han känt till.

– Jag hade ingen aning om att läget var så svårt. När jag började gå igenom tidigare år såg jag att föreningen, med något enstaka undantag, hade gått med underskott under flera år, säger han till QX.

Regnbågsfyrens eget kapital har enligt uppgifter i Ålands Radio minskat från drygt 43 000 euro 2018 till nästan 22 000 euro på minus vid utgången av 2025. Efter årets verksamhet och en insamling under Åland Pride uppgavs det negativa egna kapitalet vara omkring 17 000 euro.

Under Prideveckan samlades cirka 4 000 euro in. Det räckte inte för att lösa föreningens ekonomiska problem.

Enligt Beurling-Pomoell består föreningens skulder huvudsakligen av upparbetad semesterlöneskuld till verksamhetsledaren Sofia Enros.

Samtidigt har föreningen, enligt Enros uppgifter till Ålands Radio, omkring 72 000 euro på sitt konto. Att det finns pengar i kassan innebär dock inte att de kan användas fritt. En stor del kommer från offentliga bidrag som är knutna till viss verksamhet under det år för vilket pengarna beviljats. De får normalt inte användas för att täcka tidigare förluster eller gamla semesterskulder.

Styrelsen försökte under året samla in privata pengar och förhandla om nya anställningsvillkor.

– Vi hade behövt ett betydligt större och fritt ekonomiskt tillskott för att kunna lösa skulderna och fortsätta. Vi hoppades att någon skulle komma in och rädda föreningen, men det hände inte, säger Beurling-Pomoell.

Han uppger att styrelsen ville sänka både tjänstens lönenivå och arbetsuppgifternas omfattning för att få kostnaderna i balans med intäkterna.

Sofia Enros delar inte styrelsens bedömning att likvidation var nödvändig. I en intervju med Ålands Radio säger hon att hon bland annat erbjudit sig att gå ner till 55 procents arbetstid samt att ta ut vårdledighet eller tjänstledighet.

– Med en annan typ av engagemang och målsättning från styrelsens sida hade man kunnat bygga upp ekonomin, permittera personalen och se till att Regnbågsfyren hade fått leva vidare, säger hon till Ålands Radio.

Enros anser också att föreningen hade kunnat ta sig ur krisen genom att bygga upp intäktssidan. Hon kritiserar att inga nya bidrag söktes under hennes sjukfrånvaro och föräldraledighet.

– Jag tycker att det är tråkigt att man inte ens har övervägt alternativen, utan marscherade så raskt in i upplösning och likvidation, säger hon till radion.

Även verksamhetsledarens lön har blivit en del av debatten. Enligt uppgifter som Ålands Radio återger har Regnbågsfyren omkring 50 betalande medlemmar. Enros uppger att hennes månadslön ligger på omkring 5 000 euro och att grundlönen 2025 var 4 500 euro.

Hon håller med om att lönen är hög, men anser att den är rimlig i förhållande till tjänstens ansvar och omfattning. Arbetet har enligt henne bestått av betydligt mer än medlemsverksamhet och har bland annat omfattat ekonomi, projekt, bidragsansökningar och arbetsledning. Lönen fastställdes efter en arbetsvärdering av den dåvarande styrelsen 2019, och Enros uppger att hon inte har löneförhandlat sedan dess.

Beurling-Pomoell framhåller att styrelsen har det juridiska ansvaret för föreningens ekonomi och arbetsgivarfrågor. Enligt honom har de minskade bidragen inte längre varit förenliga med löne- och personalkostnaderna. Plus och minus har helt enkelt inte gått ihop.

Regnbågsfyren har till stor del finansierats med så kallade Paf-medel, intäkter från den åländska spelverksamheten som landskapsregeringen fördelar till föreningslivet. Beurling-Pomoell uppger att bidragsnivån minskade kraftigt för några år sedan.

Uppgifterna om Regnbågsfyrens ekonomi har även lett till en politisk diskussion. Lagtingsledamoten Andreas Kanborg (Ob) har frågat landskapsregeringen om reglerna för Paf-medel bör ses över och om det behövs tydligare krav på att föreningars personalkostnader ska stå i proportion till verksamhetens omfattning.

Regnbågsfyren bildades officiellt den 24 augusti 2005, efter att de första stegen till föreningen tagits året innan. Föreningen har varit medlem i finländska Seta, motsvarigheten till RFSL, och har arbetat för hbtqia+personers rättigheter genom politisk påverkan, utbildningar, skolinformation och sociala och stödjande verksamheter.

Utöver Åland Pride har föreningen även bland annat arrangerat caféverksamhet och andra aktiviteter året runt.

– Regnbågsfyren var så otroligt mycket mer än bara Åland Pride. Det är väldigt synd att allt arbete, engagemang och all kunskap som funnits samlad i föreningen nu löses upp, säger Sofia Enros till Ålands Radio.

Juha Beurling-Pomoell hoppas att Pride och annan regnbågsverksamhet kan fortsätta under en annan förenings paraply. Han berättar för QX att en åländsk förening redan har visat intresse för att söka bidrag inför nästa års Pride. Årets koordinator av Prideveckan har också sagt sig vara beredd att fortsätta om en organisation kan anlita henne.

– Vårt gemensamma uppdrag är nu att se till att verksamhet som Åland Pride får en fortsättning och att regnbågsrörelsen får en omstart, säger Beurling-Pomoell.

Att omedelbart bilda en ny regnbågsförening löser däremot inte finansieringen. För att kunna söka Paf-bidrag måste en förening normalt ha varit verksam på Åland i minst ett år.

– Det finns politisk vilja, pengar och människor som vill engagera sig. Jag tror att det kommer att finnas en Pridevecka och annan regnbågsverksamhet även nästa år, säger Beurling-Pomoell.