Den turkiska journalisten och författaren Tuğba Tekerek har suttit häktad i Sincan-fängelset i Ankara sedan den 15 september. Hon greps under den landsomfattande polisoperationen ”Min familj är säker”, som riktats mot hbtqi+organisationer, aktivister och människorättsförsvarare.

Bakgrunden är ett reportage som Tekerek skrev för hbtqi+organisationen Kaos GL nyhetssajt inför valet i Georgien 2024. Reportaget behandlade lagstiftning och politisk retorik riktad mot hbtqi+personer samt den oro som fanns inom den georgiska hbtqi+rörelsen.

Åklagarsidan har hävdat att Tekerek varit ansvarig för Kaos GL Instagramkonto. Själv uppger hon att hennes enda koppling till organisationen var det frilansreportage hon levererade. Hon säger att hon varken är medlem, anställd eller volontär och att hon inte haft tillgång till organisationens sociala medier.

Medie- och juristorganisationen MLSA, som företräder Tekerek, överklagade häktningen och framhöll att det saknas konkret teknisk bevisning för påståendet att hon administrerat kontot. Den 28 september avslog en domstol i Ankara överklagandet och lät häktningsbeslutet stå fast.

I ett brev från fängelset den 30 september skrev Tekerek att dagarna i häktet varit svåra, men att hon fortfarande var vid gott mod.
”Min beslutsamhet att kämpa för journalistiken och för ett demokratiskt och fritt land har inte minskat”, skrev hon bland annat.

Samtidigt har den turkiska censuren utvidgats till en av landets ledande oberoende nyhetssajter. Den 29 september beslutade en domstol i Istanbul att blockera T24 webbplats och konton i sociala medier. Beslutet började verkställas dagen därpå.

Enligt det turkiska justitieministeriet hade T24 under det senaste året publicerat 118 texter som myndigheterna betecknar som ”hbt-propaganda”. Domstolen motiverade enligt turkiska medier beslutet med att innehållet skulle vara ägnat att ”försvaga den turkiska familjestrukturen”.

Blockeringen gäller åtkomsten till T24 i Turkiet. Nyhetssajten har meddelat att den ska överklaga beslutet. Journalistorganisationer beskriver åtgärden som ett allvarligt angrepp på både pressfriheten och allmänhetens rätt till information.

T24 blockering är en del av en större offensiv mot homo-, bi-och transpersoner och organisationer. Sedan mitten av september har turkisk polis genomfört razzior mot bostäder, organisationer, barer och mötesplatser. Utredningarna omfattar 162 personer i 15 provinser. Webbplatser och konton som tillhör hbtqi+organisationer, aktivister, journalister och människorättsgrupper har samtidigt blockerats.

Regeringen säger att operationen ska skydda barn, familjen och den allmänna ordningen. Kritiker menar i stället att formuleringarna används för att kriminalisera hbtqi+-personers existens, människorättsarbete och journalistisk rapportering.

Den 1 oktober antog Europarådets parlamentariska församling, PACE, en resolution som fördömer den turkiska repressionen. Församlingen beskriver massgripandena, husrannsakningarna och de digitala blockeringarna som en samordnad och eskalerande kampanj – och som ett tecken på ytterligare demokratisk tillbakagång i Turkiet.

PACE består av ledamöter från medlemsländernas i Europarådet nationella parlament, bland det även Turkiets.

PACE betonar att repression mot hbtqi+personer och människorättsförsvarare är ”motsatsen till att skydda familjen”. PACE kräver att Turkiet omedelbart friger personer som frihetsberövats på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller sitt arbete för hbtqi+personers rättigheter.

Resolutionen uppmanar även Turkiet att lägga ned åtal som bygger på utövandet av yttrande-, mötes- och föreningsfriheten, häva blockeringar av webbplatser och sociala medier samt tillåta Prideparader och andra fredliga hbtqi+evenemang. PACE konstaterar att angreppen strider mot Turkiets åtaganden enligt Europakonventionen.

Resolutionen antogs med 38 röster för, 11 röster emot och en nedlagd röst.

En av de elva som röstade nej var den svenska riksdagsledamoten Victoria Tiblom från Sverigedemokraterna. Hon företräder Sverige i PACE och tillhör där den politiska gruppen European Conservatives, Patriots & Affiliates, ECPA.

Det var alltså inte Europarådets ministerkommitté eller någon EU-institution som fattade beslutet, utan Europarådets parlamentariska församling,