I Serbien pågår de sista dagarna av valrörelsen med mycket polariserad och även hatisk retorik inför valet på söndag. I en valfilm från det styrande SNS ställs två framtider mot varandra. Den ena beskrivs som ”Vučićs väg” medan den andra bland annat handlar om ”hormonbehandlingar för att ändra kön på våra barn”.
Belgrade Pride har reagerat kraftigt och menar att kampanjen är transfobisk eftersom den sprider desinformation om transpersoner och deras sjukvård. Enligt organisationen används redan utsatta personer för att skapa rädsla och intolerans samt samla billiga politiska poäng.
Aleksandar Vučićs parti SNS har under flera år visat upp sin medlem och tidigare premiärminister Ana Brnabić som en symbol för ett mer öppet och inkluderande Serbien. När hon blev premiärminister 2017 var hon landets första kvinna och första öppet lesbiska person på posten.
Den senaste valfilmen visar samtidigt hur olika delar av hbtqi-invånarna kan behandlas mycket olika i den politiska kommunikationen. Medan Brnabić används som symbol för öppenhet så framställs transpersoner som ett problem för Serbiens framtid.
Ett mycket jämnt val
Serbien går till ett extra parlamentsval efter en lång tid av politisk kris som började efter katastrofen vid järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024. I samband med det var det 16 människor som dog vilket ledde till stora protester mot korruption och bristande ansvar. Protesterna utvecklades under slutet av 2025 och början av 2026 till en omfattande studentrörelse som nu ställer upp genom sitt medborgerliga nätverk Studentlistan.
Opinionsläget är osäkert och olika undersökningar visar olika resultat. En ny Ipsosundersökning ger Vučićs lista 47,4 procent och Studentlistan 40 procent bland bestämda väljare. Undersökningen beställdes dock av SNS. En annan mätning från NSPM placerar istället Studentlistan något före med 44,5 procent mot 42,7 procent. Skillnaderna visar hur svårt det är att säga vem som faktiskt har övertaget inför valdagen.
Mer än en fråga om Pride
För hbtqi-personer i Serbien handlar valet mycket om landets framtid när det kommer till demokrati, rättsstat och fungerande institutioner. Det sker samtidigt som Serbien fortfarande inte har något rättsligt erkännande av samkönade partnerskap.
Reformen av reglerna för juridiskt kön har också stannat av. Enligt ILGA-Europe har Serbien inte antagit någon ny positiv hbtqi-lagstiftning sedan 2021. Organisationens Rainbow Map för 2026 ger Serbien 34 procent när lagar och rättigheter för hbtqi-personers jämförs mellan europeiska länder.
Samtidigt rapporterar sedan tidigare Amnesty International om hot, trakasserier och våld mot demonstranter, journalister och civilsamhället under de omfattande protesterna. Amnesty pekar också på fortsatt diskriminering av hbtqi-personer.
Det gör söndagens val till mer än en kamp om vem som ska styra Serbien. För hbtqi-personer handlar det också om vilka institutioner som ska skydda minoriteter, hur politiker talar om dem och om mänskliga rättigheter ska betraktas som något som gäller alla eller som ett privilegium i utbyte mot röster.
