Lula da Silva vann söndagens presidentval i Brasilien med 51,79 procent av rösterna, mot Flávio Bolsonaros 48,21 procent. När alla röster hade räknats vägrade Bolsonaro erkänna förlusten och sade att hans juridiska team skulle försöka få valresultatet ogiltigförklarat.

I valprogrammet lovade Lula insatser mot hbtqi+fientlighet och diskriminering i arbetslivet. Bolsonaro presenterade inga särskilda skyddsförslag för hbtqi+personer och ville förbjuda transpersoner att tävla i kvinnliga idrottsklasser.

Den brasilianska hbtqi+organisationen ABGLT uppmanade, som en konsekvens av de olika sätten att hantera frågor kring homo-, bi-och transpersoners livssituation, sina följare på Facebook att rösta på Lula. Organisationen Aliança Nacional LGBTI+ tog den 24 oktober avstånd från ett uttalande där Bolsonaro använde Lulas kroppsliga funktionsnedsättning som politiskt angrepp. Aliança noterade att Bolsonaro bett om ursäkt, men skrev att det inte undanröjde behovet av eftertanke.

I kongress- och regionalvalen tidigare i oktober valdes minst 32 hbtqi+personer: 13 till deputeradekammaren, 18 till delstatsförsamlingar och en till huvudstadsdistriktets lagstiftande kammare. Det är en ökning från minst 18 valda 2022, enligt nyhetssajten Diadorim.

Även i Serbien blev söndagens parlamentsval en politisk vändpunkt. Studentlistan, som vuxit fram ur studentrörelsen, vann enligt Aleksandar Vučićs uppskattning mellan 135 och 140 av parlamentets 250 platser. Vučić erkände sig därmed besegrad, men det slutliga valresultatet var ännu inte klart.

Även i det serbiska valet har hbtqi+frågor skiljt de två huvudmotståndarna åt. QX rapporterade i förra veckan att Belgrade Pride anklagade Vučićs parti för transfobisk valretorik. I en tidigare text inför valet berättades hur den öppet lesbiska politikern Ana Brnabić blivit en symbol för ett öppnare Serbien, samtidigt som hbtqi-rörelsen kritiserat bristen på konkreta framsteg för rättigheterna.