Stödet till Studentlistan från hbtqi-rörelsen handlade bland annat om rättigheter, fungerande institutioner och skydd mot polisvåld. Belgrade Pride gjorde 2026 själva Pride till en protest i solidaritet med studenterna och betonade att många studenter i Serbien också är queer. Missnöjet med Ana Brnabić spelade en viktig roll. Hennes historiska roll som öppet lesbisk premiärminister vägde mindre jämfört med att till exempel samkönade partnerskap oreglerade.
Studentlistans politiska program består av elva huvudpunkter som framför allt handlar om rättsstat, korruption, medier, utbildning och offentlig förvaltning. Ett återkommande budskap är att Serbien ska bli ett land där lagen gäller lika för alla. Studentlistan vill också granska offentliga tjänstemän som har kränkt mänskliga rättigheter och stärka institutionernas oberoende.
Samtidigt nämns varken hbtqi-personer, samkönade partnerskap eller könsidentitet direkt i programmet. Det betyder inte att Studentlistan automatiskt motsätter sig sådana reformer men rörelsen har hittills inte presenterat något tydligt program eller förslag. Efter valsegern blir därför frågan vad löften om lika rättigheter för hbtqi-personer i praktiken?
Under det senaste årets protester har flera delar av hbtqi-rörelsen också närmat sig studentrörelsen. Belgrade Pride har kopplat kampen för hbtqi-rättigheter till frågor om polisvåld, fria medier, fungerande domstolar och oberoende institutioner. Budskapet har varit att minoriteters rättigheter är beroende av att hela det demokratiska systemet fungerar.
Det blev särskilt tydligt under årets Pride i Belgrad, där arrangörerna uttryckte stöd för studenternas krav. Många av de frågor som studentrörelsen har drivit påverkar även hbtqi-personers vardag, från möjligheten att få rättsligt skydd till hur polisen hanterar hatbrott och trakasserier. Därför handlar relationen mellan Priderörelsen och Studentlistan om betydligt mer än enskilda identitetsfrågor.
Belgrade Pride har under flera år krävt förändringar som tidigare regeringar inte har genomfört. Bland de viktigaste kraven finns juridiskt erkännande av samkönade partnerskap, en lag om könsidentitet och intersexpersoners rättigheter samt bättre tillgång till vård för transpersoner. Organisationen vill också se starkare insatser från polis, åklagare och domstolar mot hatbrott och hatretorik.
Flera av dessa krav har återkommit år efter år. Serbien saknar fortfarande juridiskt erkännande av samkönade partnerskap, samtidigt som reformer kring könsidentitet har gått långsamt. För hbtqi-rörelsen innebär därför regeringsskiftet möjligheten att återigen sätta press på politikerna att omsätta breda löften om jämlikhet i konkreta lagändringar.
Hbtqi-rörelsen kommer nu efter valet att fortsätta ställa krav på olika förändringar, reformer och nya lagar. Kampanjer och debatter kommer i fortsättningen bland annat handla om skydd mot diskriminering, hatbrott och trakasserier. Dels handlar det om att Serbiens hbtqi-personer vill se förändringar av attityder och värderingar i samhället samt att institutioner som polis, åklagare och domstolar också finns för medborgare som tillhör sexuella minoriteter.
En möjlig utveckling är att fler i Serbien gör ungefär som i Ukraina där acceptansens och öppenheten för hbtqi-personer har ökat i samband med kriget då många ukrainska soldater är hbtqi-personer. Fler i Serbien kan komma att inta samma värderingar och beteenden med tanke på alla insatser som gjorts under valet av hbtqi-personer och deras stöd till Studentlistan.
För hbtqi-invånarna blir nästa fråga därför om den nya majoriteten är beredd att göra demokratiska värderingar och principer till konkret politik för alla medborgare oavsett ens sexualitet och könsidentitet.
