Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) deltar vid tisdagens utfrågning av Ungern i det ”Allmänna rådet”. Till QX uttrycker hon en otålighet inför hur Ungern hanterat kritiken efter att de 2021 införde det första av EU hårt kritiserade lagarna. Lagar som enligt rysk förebild förbjuder all form av positiv beskrivning av samkönade relationer och olika könsidentiteter som kan nå barn och unga.
– Efter sju år och sju utfrågningar ser vi ingen förbättring i Ungern. Så här kan vi inte hålla på längre. Det är dags att höja tonläget och ta nästa steg i processen, säger Jessica Rosencrantz när QX träffar henne på Rosenbad inför dagens utfrågning av Ungern som led i det artikel 7-förfarande som pågått sedan 2018.
Inför denna den åttonde utfrågningen har en deklaration, signerad av 20 (slutligt antal) av EUs 27 medlemsländer, tagits fram med krav på att trycket mot Ungern måste öka för att avskaffa de allt mer drakoniska lagarna riktade mot hbtq-befolkningen. Nu senast förbudet att genomföra Pride-parader.
Sverige är en av de som skrivit under deklarationen som uppmanar EU-Komissionen att ”skyndsamt fullt ut använda de rättsstatliga verktyg som står till dess förfogande om dessa åtgärder inte revideras i enlighet därmed.”
De 20 länder som undertecknat deklarationen består bland annat av de nordiska och baltiska länderna liksom initiativtagaren Nederländerna och de två tungviktarna Tyskland och Frankrike. Men 7 länder saknas. Däribland de stora och inflytelserika Italien och Polen och naturligtvis Ungerns bundsförvant Slovakien. Bland de forna ”öststaterna” är det förutom Baltikum även Slovenien och Tjeckien som skriver under. Spanien kom till sist bland de som undertecknade deklarationen liksom Cypern och Grekland.
För att ta ett nästa steg i Artikel 7-förfarandet, som handlar om att uttala att Ungern bryter mot EU-fördraget med sina anti-hbtq-lagar så krävs 22 länders signaturer, dvs fyra femtedelar av medlemsstaterna. För att sedan ta det yttersta steget genom att frånta Ungern rösträtten inom unionen krävs att alla länder, förutom Ungern, röstar för. En svår ekvation att få ihop eftersom Slovakien är på väg åt samma håll som sin sydliga granne.
Mer troligt är att det kommer bli en diskussion om en majoritet av länderna i EU kommer vill öka det ekonomiska trycket mot Ungern och om det skall kompletteras med en politisk markering i form av rekommendation som är starkare rent politiskt än tidigare ”uppmaningar” till Ungern att ändra spår.
– Nu säger Sverige att när andra tvekar så är vi beredda att gå före och säga att nu måste vi ta nästa steg i den här processen som då skulle kunna vara det som på formalia språk kallas rekommendation, men rent politiskt skulle jag ju snarare beskriva det som ett ultimatum.
Hon säger till QX att Sverige vill se ett ökat ekonomiskt tryck om Ungern inte väljer att följa de värderingar kring demokratiska fri och rättigheter, rättstatsprinciper och synen på hbtqi-personer som uttrycks i fördragen. Det gäller både de som är medlemmar i EU idag och de som önskar bli medlemmar.
– Vi säger tydligt: inte en enda euro ska gå till länder som inte lever upp till rättsstatens principer. Ungern blir ett avskräckande exempel och en signal till andra länder om att EU inte tummar på sina grundläggande värden.
Exakt var Sverige och de övriga länderna som nu skrivit under deklarationen kommer att enas om får vi se senare tisdag ikväll, efter att Ungern för åttonde gången utfrågats. Till QX säger Rosencrantz att henne fokus just nu är att människor ska ”få demonstrera för sin egen rätt att vara den man är och älska den man vill”.
Hur de delar av EU som kritiserar Ungern skall hantera den förbjudna Pride-paraden den 28 juni har blivit en allt hetare diskussionsfråga. Igår skrev QX att Ursula von der Leyen tydliggjort att hon inte vill se några kommissionärer i Budapests Pride-parad för att inte i onödan provocera Orbán. Detta fick den svenska EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke att reagera och kalla EU-kommissionen ”ryggradslös”.
Kommer ministrar från EU att gå med i Budapest Prideparad?
– Det är ingenting som vi har diskuterat nu, svarar Jessica Rosencrantz. Jag tror också att man får fundera på hur man bäst utövar påtryckning på den ungerska regimen. Mitt fokus här och nu är att se till att politiken i Ungern inte går i fel riktning. Det är därför vi har intervenerat i domstolsmålet, i hbtqi-målet och det är därför vi skriver under det här brevet tillsammans med flera andra länder för att markera att Ungern måste ändra kurs.
Kommer svenska ambassaden att markera sin närvaro på något sätt?
– Det är inga diskussioner som jag är med i tillsammans med ambassaden. Inte här nu i alla fall, svarar hon.
Inför dagens möte sammanfattar Jessica Rosencrantz en frustrationen över utvecklingen i ett av EUs medlemsländer.
– Ungern har problem med bristande oberoende för rättsväsendet, oberoende media, man slår ner på civilsamhället. Det är på område efter område. Men det är klart att 2025 förbjuda Prideparader. Att inte stå upp för att människor ska få älska den man vill eller vara den man vill. Det är ju helt vansinnigt att vi ens har den här diskussionen i ett EU-land. Den blir ju en i raden, men ett viktigt exempel på hur Ungern går på tvärs med de grundläggande värden som ska genomsyra vår union.
(texten uppdaterad med fler länder som skrivit under deklarationen)
Tidslinje EUs agerande mot Ungern på grund av dess nya anti-hbtq-lagar
Juni 2021
Ungern antar en lag som förbjuder ”avbildande och främjande” av homosexualitet och könsidentitet/könsbyte i material tillgängligt för minderåriga.
Reaktion: Kraftig kritik från EU-kommissionen, Europaparlamentet och flera medlemsstater.
Status: Kritik fortfarande aktuell. Lagen kvarstår.
Juli 2021
EU-kommissionen inleder överträdelseförfarande mot Ungern p.g.a. den nya lagen.
Status: Fortfarande pågående. Ungern har inte ändrat lagen.
15 juli 2022
Kommissionen väcker talan om fördragsbrott mot Ungern vid EU-domstolen, med hänvisning till att anti-hbtq-lagen bryter mot EU-rätten (bl.a. artikel 2 i EU-fördraget och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna).
Status: Pågående rättsprocess i EU-domstolen.
30 november 2022
Kommissionen godkänner Ungerns återhämtningsplan men fryser utbetalningar p.g.a. brist på reformer inom bl.a. hbtq-rättigheter.
Status: Villkor kvarstår – inga fulla utbetalningar utan förbättringar.
16 december 2022
Kommissionen meddelar att utbetalningar från sammanhållningsfonder ska hållas inne tills Ungern uppfyller sina åtaganden, inklusive förbättringar för hbtq-personer.
Status: Medel fortsatt frysta tills vidare.
13 december 2023
Kommissionen häver vissa blockeringar av EU-medel efter att Ungern genomfört rättsliga reformer.
Uppdaterad 2025-05-30