I det så kallade EU values-målet (C-769/22) presenterade generaladvokaten Tamara Ćapeta på torsdagen sin rättsliga bedömning eller som det formellt heter ”förslag till avgörande”. Fallet handlar om den lagstiftning som Ungern antog i juni 2021 under förevändningen att skydda minderåriga – men som i praktiken förbjuder och begränsar innehåll som ”skildrar eller främjar könsidentiteter som avviker från det kön som tilldelats vid födseln, könskorrigering eller homosexualitet”.
Lagen, som officiellt heter ”Lag LXXIX om strängare åtgärder mot personer som är dömda för pedofilbrott och om ändring av vissa lagar om skydd för barn”, kopplar på ett oroande sätt ihop hbtqi-personers synlighet med sexualbrott mot barn. EU-Kommissionen anmälde denna lag för att strida mot Unionsrätten eftersom den stigmatiserar hela hbtqi-gruppen.
Generaladvokatens utlåtande idag är tydligt: Ungern har brutit mot EU:s regler och direktiv för tjänster, e-handel, audiovisuella medietjänster och dataskydd – samt mot själva EU-fördraget och de grundläggande rättigheterna i stadgan. Lagstiftningen bryter mot förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och kön, rätten till privatliv, yttrandefrihet och skydd av personuppgifter.
Ćapeta skriver att lagen, i sitt påstådda syfte att skydda barn, i själva verket förbjuder skildringar av hbtqi-personers vardagsliv – och därmed förmedlar ett budskap att homosexuella och icke-cispersoners liv är mindre värda än heterosexuella och cis-personers.
Hon föreslår också att EU-domstolen för första gången ska slå fast att Ungern brutit mot artikel 2 i EU-fördraget – den artikel som fastslår EU:s grundläggande värden: mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Enligt Ćapeta är lika respekt för hbtqi-personer inte förhandlingsbart i medlemsländerna.
– Generaladvokatens yttrande är mycket tydligt i att Ungern bryter mot EU-lag och fördragen genom att anta 2021 års anti-hbtqi-lag, säger Katrin Hugendubel, ILGA-Europas chefsstrateg i en kommentar till uttalandet.
– Det nya lagpaket som antogs i år för att kriminalisera Prideparader och deras organisatörer bygger direkt på denna olagliga lagstiftning och måste därför också ses som ett brott mot EU-rätten.
Det nya lagpaketet som antogs i mars 2025 förbjuder Prideparader och hotar arrangörer med dryga böter och i vissa fall fängelsestraff. Enligt ILGA-Europa har polisen redan stoppat två Pride-evenemang i år med hänvisning till lagen.
– Brottets omfattning är särskilt anmärkningsvärd: en EU-fördragsartikel, tre direktiv, en förordning, fem rättigheter i stadgan och själva EU:s grundvärderingar. Det handlar om ett allvarligt och flagrant brott mot unionens centrala regler, säger Hugendubel.
Trots att Ungern parlament har förbjudit Pride-parader i landet kommer som planerat Budapest Pride genomföras med en offentlig parad. Flera politiker runt om i Europa har meddelat att de kommer delta, bland dem flera svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Hård kritik växer nu fram mot EU-Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att hon sägs ha låtit meddela kommissionärer att de inte bör delta i Budapest Pride-parad trots att förbudet så uppenbart strider mot yttrande och mötesfriheten inom EU. Hon själv förnekar att hon skall ha gett någon sådan rekommendation.
Fallets bakgrund: systematiskt åsidosättande av EU-rätten
EU-kommissionen inledde överträdelseförfarandet redan i juli 2021, kort efter att den ungerska lagen trätt i kraft. Efter att Ungern motsatte sig alla anklagelser gick kommissionen vidare till EU-domstolen i december 2022. Sexton medlemsländer – däribland Sverige – samt Europaparlamentet har ställt sig bakom kommissionens talan.
Kommissionen har riktat in sig på sju specifika lagändringar som påverkar allt från barnskydd, skola, reklam, medier och datalagring. Dessa förbjuder eller begränsar minderårigas tillgång till information om könsidentitet, könskorrigering och homosexualitet. De är enligt kommissionen oförenliga med både primärrätten och flera EU-direktiv, och utgör dessutom ett brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna.
Domstolen har bedömt att ärendet är av sådan vikt att det ska avgöras av domstolen i plenum, det vill säga med samtliga domare närvarande – något som endast sker i särskilt allvarliga och principiella fall.
En dom i målet väntas senare i år. Generaladvokatens utlåtanden är inte bindande men väger tungt i domstolens slutliga avgörande.
Uppdaterad 2025-06-07
