QX.se GayMap Qruiser.com Shop
ADON
ABBA
Fag For Real
"Du är snygg för att vara..."
General
sommar
Tompalicious
Rosa-Svarta Blocket
En hivdivas bekän…
Smittfri men fortsatt tufft fö…
Maria Hansson Nie…
Barbro Westerholm (L) fick Kär…
En bögjävels betr…
Uppföljning, del 1 ”När DN mör…
jonvoss
Mångfald är regnbågens budskap
DJ KATJA GUSTAFSS…
Virgo Crew uppträder i Pride P…
SEXPERTERNA
Sexperterna i sommar
Wheelboy's up…
Livet är som en schlager för m…
Majs
Bandy
QXPrideTour
Några shoppingtips
Inside My Head
att vara romantiskt

QX.se - Senaste nytt för dig som är bög, lesbisk, hbt eller queer
Sveriges största Gaynyhetssajt
– över 90.000 besökare per vecka!
Fredag 29 juli 2016
Läs QX Augusti 2016 här!
Läs QX Augusti 2016 här!
Tidningen QX | Annons | Info | Arkiv
Stockholm Pride:

Foto: Privat
Anette Brömdal

Intersex är ett tredje kön i Sydafrika och i Nepal

”Intersex – A Challenge for Human Rights and Citizenship Rights” är titeln på Annette Brömdals bok,
 vilken gavs ut genom att hennes magisteruppsats upptäcktes på internet.
I boken ifrågasätter hon intersexfenomenet i Sydafrika utifrån barns mänskliga rättighets- och medborgarrättighetsperspektiv. Men beskriver också hur intersexindivider ofta bemöts på ett kränkande sätt av samhället, exempelvis genom operationer vid ung ålder.

Beskriv vad din bok handlar om.
– Eftersom intersexdebatten oftast diskuteras inom den medicinska sfären har jag försökt att vidga frågan och lagt ett statsvetenskapligt perspektiv på intersexdebatten. Jag ville utmana och sätta frågan om könsoperationerna i relation till mänskliga rättighets- och medborgarrättsteorier samt pröva agerandet i förhållande till ”Politics of Difference” -teorier, säger Annette Brömdal, tidigare student på Södertörns högskola och i dag verksam på FNs kvinnoorgan UNIFEM –United Nations Development Fund for Women i Bangkok.

Hon förklarar också innebörden av intersex:
– Är det en flicka eller en pojke? är vanligtvis den första frågan som ställs till nyblivna föräldrar. I de flesta fall kan frågan besvaras snabbt. I andra fall kan barnet vara fött med någon form av intersexsyndrom, alltså född med otydlig könstillhörighet länkat till barnets kromosomuppsättning, invärtes och/eller utvärtes könsorgan. Då är situationen genast mer komplex eftersom vår konventionella uppfattning och förståelse av kön och genus är otillräcklig och oflexibel.

Intersexbarn anses vara annorlunda ur två perspektiv, berättar Annette Brömdal. Dels är det deras status som barn, och dels att de är intersexuella. Därmed fokuserar boken på och ifrågasätter den behandling de får från medicinska och icke-medicinska institutioner, men även hur de som grupp inkluderas/exkluderas och omnämns/icke omnämns i Sydafrikas lagliga sfär och i FNs barnkonvention.

Du berättar att Sydafrika är det enda landet i världen som sedan januari 2006 godkänt en lagändring av definitionen kön, att det nu finns tre benämningar, man, kvinna och intersex. Hur kommer det sig att just Sydafrika jobbat för detta?

– I dag är Sydafrika inte det enda landet som enligt lag definierar kön som man, kvinna och intersex. Även Nepal definierar kön som man, kvinna samt att intersex- och transpersoner tillhör ett tredje kön. Domstolsförslaget gick igenom den 21 december 2007 och nu ska regeringen omvandla domstolsbeslutet till lag någon gång i mitten av året. I Australien pushar Mänskliga rättighetskommittén för en lagändring och vill inkludera intersex som ett tredje kön. Men även i Sverige finns exempel på hur intersexdebatten nationellt pushar för mänskliga rättigheter och medborgarrättigheter tack vare INIS, RFSL och RFSU, säger Annette Brömdal.

Hennes analys av varför Sydafrika var det första landet att definiera intersex som ett tredje kön tror hon ligger mycket i Sydafrikas historia och folkrörelse. Eftersom landet har en historia där exkludering av mänskliga grupper varit ”normen” har det naturligt skapat en aktiv och livlig folkrörelse i en rad olika frågor, menar hon. Sedan handlar det förstås om personen bakom lagförslaget, intersexaktivisten och intersexindividen Sally Gross förklarar Annette Brömdal.

– Hon är djup involverad i en rad rättsliga processer som inkluderar människor och har en position på Kommissionen som handlägger landreformsfrågor i Western Cape Provinsen. Men även Sallys nära relation till Sydafrikas Mänskliga rättighetskommitté, och att personerna som tog beslut om att inkludera intersex i landets lagliga definition av kön hade en väldigt öppen syn och erkände problematiken, underlättade och påskyndade naturligtvis situationen. Med stöd av lagen kan nu intersexindivider i Sydafrika och Nepal hävda att de blivit könsdiskriminerade om de exempelvis tvingats genomgå genitala rekonstruktionsoperationer.

Beskriv några konsekvenser som icke-medicinskt nödvändiga operationer vilka oftast utförs i vid väldigt ung ålder kan leda till.

– Operationerna utesluter möjligheten för individen att i vuxen ålder ta ett moget beslut. Beslutet innebär livsavgörande konsekvenser eftersom operationerna är oåterkalleliga. Detta är inte bara djupt kränkande och innebär ett brott mot individens mänskliga och medborgarrättigheter. Utan innebär också att de psykologiska och fysiska trauman som personen måste leva med resten av sitt liv har lett till att många tagit livet av sig, väljer att leva i avskildhet, känner ständig fysisk skam, eller är asexuella för att de ständigt fått höra att de är ”onormala där nere”.

Annette Brömdal redovisar exempel på psykologiska och fysiska trauman:

Psykologiska: Avsaknaden av att ha en identitet, att inte äga sin kropp, att inte känna sig som en människa utan som ett ”monster”.
Fysiska: Att aldrig kunna uppleva en orgasm, då till exempel toppen på klitoris ”trimmats” för att personen haft en ”förstorad klitoris”, att pumpas med hormoner och därför inte känna igen sin kropp och därmed ogilla den ännu mer, att göra om en ”pojke” till en ”flicka” (då det är kirurgiskt lättare) eller tvärtom, vilket innebär invärtes och utvärtes operationer som inte kan göras ogjorda.

Vad tror du behövs för att förändra synen hos föräldrar och läkare när det gäller diskussionen om vad som är ”barnets bästa”?

– Jag rekommenderar vidare studier för att verkligen veta vad som bäst tjänar barnets intresse. Och att intersexindivider, både de som har genomgått påtvingade operationer och de som inte har opererats måste få mycket större utrymme i debatten.

Hon föreslår också att föräldrar borde uppfostra barnet som antingen pojke eller flicka, men att vänta med operationer om dessa inte är absolut livsnödvändiga. Och istället låta barnet avgöra själv vad de vill göra, om dem ens vill göra något, när barnet är gammalt nog och har hittat sin egen identitet.

– Enligt min åsikt måste det ske en förändring av hur läkare i dag fortfarande definierar intersex som en medicinsk rubbning/störning genom att kalla det för DSD – Disorder of Sex Development. Denna benämning sjukdomsförklarar intersexindividen. Läkarna får gärna fortsätta kalla det DSD, men i så fall med betydelsen Diverse Sex Development. Jag håller också med intersexaktivisten Sally Gross från Sydafrika om att det borde finnas en etablerad pool av rådgivare som konsulterar med varandra och med föräldrarna varje gång ett intersexfall uppdagas. Denna pool av tekniskt och socialt/psykologiskt sakkunniga borde inte bara bestå av pediatriker, urologer, psykologer och socionomer, utan även av intersexindivider.

Annette Brömdal menar också att vi borde försöka se människans utveckling som ett spektrum och inse att det är begränsande att bara kunna se två kön som möjliga. Hon berättar att det föds cirka ett intersexbarn på 1 500 – 2 000 barn och att det finns cirka 72 former av intersex, beroende på definition och gränsdragning. Hon påminner också om att intersex även finns i djurriket.

– Jag anser att det är skäl nog för att se kön och genus som ett spektrum, som vi numera gör med sexualitet, att vara homosexuell, bisexuell, heterosexuell, pansexuell och så vidare. Vi borde tänka ”människa” och respektera de rättigheter vi föds med oavsett vilken del av spektrumet vi föds i, istället för att ständigt kategorisera, normalisera och diskriminera.
Suzanne Vikström



Förklaring av några begrepp
Intersexuell - En person som är intersexuell har oklart kön utifrån könsorganens konstitution eller kromosomuppsättning. Ett stort antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp. Är ett biologiskt syndrom.

Intergender - En person som är intergender definierar sig som att befinna sig mellan, i båda, eller bortom de traditionella könsrollerna. Detta är en könsrollsidentifikation.

Pansexuell/Pansexualitet - En person som är pansexuell kan vara sexuellt och emotionellt intresserad av ”alla” eller ”vem som helst”. Av vissa ansett som sexuell läggning, av andra ansett som bisexualitet i bredare form där många säger sig vara intresserade av "personligheten och inte könet".

Asexuell/Asexualitet - En person som är asexuell har ingen aktiv sexualitet och/eller känner sig inte intresserad av sexuella relationer. En del asxeuella säger att de onanerar och/eller blir förälskade och kan ha icke-sexuella kärleksrelationer. Asexuella kan vara homo-/bi- eller heterosexuella. Vissa beskriver att de alltid varit asexuella, andra kan vara det i perioder, medan en grupp har en tillfällig eller permanent asexualitet beroende på sjukdom, medicinering eller skada.

Genus - En persons sociala kön. Anses av många vara socialt och/eller kulturellt konstruerat. Är en beskrivning och teoribildning om könsrollen.

Källa: RFSL

Mer läsning: INIS – Intersexuella i Sverige
 
Bookmark and Share
 

Annons