Rickard Söderberg prisad av Hallandsposten

På torsdagskvällen tog tenoren Rickard Söderberg emot Hallandspostens kulturstipendium tillsammans med keramikern Eva Bengtsson. De två delar på prissumman 40 000 kronor. Söderberg får stipendiet för hans ”Sopopera” som han uppträtt med i Halmstad.
– När det är tumult i världen och många lägger sin energi på att bekymra sej om att börsen far än hit, än dit o än ner i diket, så känns det storslaget att man i Halmstad vågar satsa på kulturen, säger Rickard som är uppvuxen i Halmstad.
– Alla avancerade civilisationer och framgångsrika samhällen har alltid hållit kulturen högt och det måste vi låta historien vara med och påminna oss om. Det är två saker vi minns genom historien: Krig och Kultur. Då kan man ju fundera på vad man själv vill bidra med till framtida generationer, säger han vidare.

[ingress]I senaste numret av QX berättar Rickard Söderberg om sin nya skiva, ”The perfect man” som släpps med en fest på Wonk i Malmö den 12 november. Mats Bax träffade honom för att prata om skivan:[/ingress]

Det myllrar av operastycken där kvinnor hyllar mannens skönhet och styrka. Nu gör tenoren Rickard Söderberg de hundraåriga kärleksförklaringarna till sina.
– Jag ska väl också få lovsjunga min man, säger han.
I november släpps skivan ”The Perfect Man”.
Varför släpper du skivan?
– Jag vill slå in en kil i dörren till den konservativa operavärlden. Sångerna skrevs för 100 år sedan, och även om kärleken känns likadant idag så kan den se annorlunda ut. Varför inte sjunga på ett annat sätt? Trots att operavärlden i princip styrs av bögar finns det oskrivna regler om hur och av vem ett stycke får framföras. Jag bryter redan den mallen med mitt långa hår och Judas Priest-tröjor.
Vad känner du när du framför sångerna?
– Plötsligt så blir allt äkta. Jag sjunger inte bara om kärleken utan känner den. För första gången känns det jag sjunger djupt och genuint.
Konvolutet är som en bok med homoerotiska bilder. Vad är tanken?
– Varje bild hör till en sång, att titta på som inspiration när man lyssnar. Som de där böckerna med kassett som man hade som barn. ”När du hör det här ljudet – pling! – då är det dags att vända blad”. Fast för bögar.
Bara för bögar?
– Det är nog mest män som kommer att gilla det här. Inte en enda kvinna är med på skivan och jag har ju stulit de sånger som var deras. Fast om någon kvinna vill göra samma sak med de traditionellt manliga sångerna så be my guest.
Hur kommer The Perfect Man tas emot?
– Musikpoliser reagerar alltid och tycker att det är helgerån. Alla kommer inte att älska skivan. Men alla älskar inte homosexuella heller och det gör mig inget. Man kan inte alltid bry sig om vad en massa gubbar och gummor tycker.
Hur ser din perfekte man ut?
– Nu är jag klyschig, men insidan är viktigast. Går man efter det yttre blir allt som skivans framsida – ett kollage av perfekta kroppsdelar utan någon helhet.