QX har, som ännu så länge enda europeiska regnbågsmedia, följt den uppslitande konflikten mellan den numera New York-baserade styrelsen för Tom of Finland Foundation (ToFF) och dess grundare Durk Dehner som lever i det hus som kallas TOM House i Silver Lake, Los Angeles. En konflikt som uppstått efter att Durk Dehner och hans partner S.R Sharp lämnat styrelsen för ToFF och nya personer därmed fått makten.
Det var efter att bilder på Durk Dehner, både offentliga och från privata chattar, där han sågs bära hakkors som det utbröt en mediastorm på sociala medier. Dehner fråntogs i början av januari 2025 sin plats i juryn för den i USA prestigefyllda International Mr Leather-tävlingen och han fick som konsekvens lämna styrelsen för den stiftelse han en gång startade.
Nu när den nya styrelsen för ToFF valt att flytta originialverk av konstnären Tuoko Laaksonen från TOM House till det som beskrivs som en säkrare förvaring och sluta betala ut hyra till TOM House har konflikten blivit helt offentlig.
QX fick i tisdags möjlighet att intervjua med Durk Dehner och S.R Sharp om styrelsens beslut, flytten av konstverk och framtiden för TOM House. De berättar också att advokaterna nu försöker hitta en lösning.
Hur gick det till när styrelsen tog över?
Durk Dehner: Det gick formellt till genom omröstningar. Två styrelseledamöter lämnade, däribland Sharp och en annan ledamot. Fem satt då kvar, och de hade redan majoritet. De började rösta i linje med den inriktning de ville ha.
– När jag lämnade styrelsen var det under press. Jag lämnade frivilligt, men hade möjligen blivit ombedd att lämna om jag inte gjort det. Jag hade då ingen rösträtt kvar i styrelsen. Min uppfattning är att de ville skilja stiftelsen från TOM House och från mig.
Vad tror ni driver den nya styrelsen?
S.R. Sharp: Jag tror att de har en annan bild av vad stiftelsen ska vara: mer varumärkesbyggande, mer polerad och mer inriktad på prestige. Inte lika communitydriven.
– Vi är mer än ett varumärke. Vi har gjort samarbeten med modevärlden och visats på stora museer, men vi har också haft communitygrupper som möts i huset, samtal om svåra ämnen och workshops om fysisk och psykisk hälsa. Vi har många olika uppgifter och finns här för vår community.
Dehner: Det är lite missvisande att beskriva oss som enbart knutna till lädermiljön. Läderklubbarna och uniformsföreningarna fanns med från början och har fortfarande träffar här. Men verksamheten har alltid varit bredare.
En stor del av kritiken som. riktats mot den nya styrelsen för ToFF är att de avslutat Art-in-residence-programmet, möjligheterna för nya konstnärer att studera, som som många kunnat göra och fortfarande gör i Durk Dehners hem TOM House. Durk själv lyfter det öppna brev som nästan alla tidigare art-in-residence-konstnärer skrev tidigare i höst. Konstnärer som Dehner säger gett TOM House ett stort stöd.
– De krävde öppenhet, säger han. De var väldigt högröstade och fick därmed styrelsens att berätta att de ville flytta stiftelsen, alla nyvarande styrelsemedlemmar bor i New York, stoppa program och medlemsverksamhet och organisera den på ett annat sätt.
ToFF:s nya styrelse skriver själva på sin sajt att stiftelsens struktur och plats förändras. Där står också att residensprogrammet pausas och att styrelsen undersöker nya former för konstnärsstöd. Men det finns ingen konkret planer beskrivna vilket bland annat konstvetaren Berndt Arell framförde kritik mot i QX. Även S.R Sharp framför kritik för det han ser som passivitet från styrelsens sida.
– Vi hade arbetat med en utställning i Storbritannien och en konst- och kulturfestival i Japan. Festivalen hade vi planerat i ett år och den skulle inte kosta stiftelsen något. Styrelsen avfärdade båda projekten, berättar han.
Apropå dålig ekonomi för stiftelsen, vad kostade det att flytta verken?
Dehner: Omkring 7 000 dollar att förbereda flytt och flytta dem till förvaringen och 2 750 dollar i månaden för hyran. De har ett tioårigt avtal. Om de lämnar det i förtid ska de betala en avgift motsvarande ett års hyra.
Sharp: Jag känner till att de planerar att sälja en del av Toms konst för att hålla stiftelsen igång. Det är inte hållbart och kanske inte ens ansvarsfullt i det långa loppet.
ToFF offentliga kommunikation handlar om bevarande, inventering och digitalisering, men de nämner ingen försäljning. QX har mailat uppföljande frågor till styrelsen som inte återkommit ännu.
Vad finns kvar av konstverk på TOM House?
Dehner: Förutom verk av Tom finns omkring 6 000 verk av andra konstnärer kvar här som katalogiserats. Vi tar hand om dem.
Sharp: Biblioteket är också kvar. En volontärbibliotekarie arbetar där tillsammans med fem volontärer. En del av verken är utlånade till stiftelsen från Durks och mina privata samlingar. Jag hade tänkt att de skulle vara permanent utlånade. Jag trodde att stiftelsen alltid skulle finnas kvar.
Vad betyder det att Toms verk nu förvaras på annan plats?
Dehner: De är skyddade, men inte tillgängliga.
Sharp: Durk har kunskap om de enskilda verken och hur de hör ihop. Han arbetade med ett konserveringsprojekt som nu har upphört. Konstnärerna kan inte heller komma åt verken för att studera dem. Det är bra att konsten förvaras säkert, men den är otillgänglig för dem som behöver den.
Vi brukade ha några verk framme i huset och rotera dem med dem i förvaringen, så att besökare kunde se original. Dessutom är själva huset också en del av samlingen. Näst efter Toms konst är det den viktigaste delen. Hur ofta finns det en bostad kvar där konstnären själv har levt och arbetat?
Dehner: Tom finns i väggarna här.
Hur hänger Tom of Finland Company ihop med ToFF och vem kontrollerar publiceringsrättigheterna?
Sharp: Bolaget och stiftelsen är två separata organisationer. Tom och Durk startade bolaget först, och intäkterna därifrån hjälpte till att bygga upp stiftelsen. Publiceringsrättigheterna ligger nu hos ToFF eftersom Durk överlät dem för att ge stiftelsen en egen inkomstkälla. Durk har inte arbetat med bolaget i någon större omfattning på flera år; hans fokus låg på stiftelsen.
Fortsätter ni med residensprogrammet?
Dehner: Ja. ToFF har pausat sitt program, men vi driver Artist-in-Residence-verksamheten själva.
Sharp: Det här är en magisk plats. Konstnärerna får arbeta nära historien och lära av varandra. Tidigare residenskonstnärer har samlats och berättat hur mycket huset betyder för dem. Självklart skulle mer finansiering och personal kunna ge dem ännu bättre stöd, men upplevelsen här är speciell.
Hur känns det som har hänt för dig, Durk?
Dehner: Jag känner mig på ett sätt våldtagen. Jag är arg, men jag ger inte upp.
Sharp: En tidigare styrelse hade sagt till Durk att han skulle få stöd, en konsultroll och hyra för huset. De borde också ha tagit sig tid att berätta offentligt om Tom, Durk och historien bakom de bilder som väckte kritik. Jag tycker att den här styrelsen har använt situationen mot Durk och försökt sudda ut all historia.
Finns det en väg framåt?
Sharp: Vår förhoppning är att kunna medla genom advokaterna och nå en överenskommelse där Durk respekteras som grundare, för sin kunskap och för alla uppoffringar han gjort.
Dehner: Advokaterna går just nu vidare med samtalen.
Det finns alltså ingen direkt dialog mellan Dehner och styrelsen. Men enligt Sharp talar advokaterna nu med varandra, och båda hoppas att det ska leda till en uppdaterad överenskommelse och ett sätt att arbeta tillsammans.
Hur hoppas ni att Finland och finländska aktörer skall agera?
Dehner: Jag har kontaktat omkring 50 personer i Finland som arbetat med oss under åren för att berätta vad som händer. Jag hoppas att finländska kulturaktörer och medier uppmärksammar vad som händer och låter styrelsen veta att de vill se en enad lösning och en stabil framtid för TOM House. och Toms arv.
Det finns ingen juridisk väg för Finland eller finska aktörer att agera, men Durk säger att han säger att offentliga finska röster har hörts och fler välkomnas.
Sharp: Vi hoppas att Finland fortsätter stödja det museum Durk byggde för Tom. TOM House ska förbli ett levande monument över konstnärerna som bott och arbetat här.
Vid slutet av intervjun ber Durk Dehner om ursäkt för att han inte tidigare själv hört av sig till QX.
Dehner: Jag har varit så djupt oroad att det ibland varit svårt att prata om det. Jag är tacksam för att ni berättar om det här, säger han och S.R. Sharp sammanfattar det budskap om försoning mellan ToFF och TOM House som de två hoppas på.
Sharp: Durk och stiftelsen skulle inte vara två olika röster. Vi borde arbeta tillsammans.
