VARNING. Den här artikeln innehåller beskrivningar om apkoppor som kan vara obehagliga för vissa läsare!

Den 20 juni kom Erik, 40, hem från en semesterresa på Gran Canaria. Det var en vecka fylld av sol, bad och lite fest. Tre dagar senare fick han plötsligt hög feber.

– Jag kände mig helst utslagen men trodde bara att jag blivit sjuk helt enkelt. Två dagar senare upptäckte jag att jag började få myggbettsliknande prickar på ryggen och bröstet. Man hade ju läst om apkoppor och jag tänkte ‘oj! kan det var det’?

Han kontaktade sjukvården i sin hemstad och fick komma in till en infektionsklinik där det togs prover. Efter två dagar ringde telefonen och Erik fick bekräftat att han smittats med apkoppor.

– Vid det laget hade jag redan förstått att det var apkoppor som jag hade för det hade spridit sig över hela kroppen.

I en artikel i Aftonbladet läste han om en New York-svensk som fått apkoppor under New York Pride. I intervjun beskrev han sina cirka 50 koppor som ”ett helvete”. En beskrivning som Erik tycker är passande. Men han säger att han förvånades av antalet, kopporna som täcker Eriks kropp är nämligen 200-300 stycken.

– Det gör så fruktansvärt ont. Jag har ont i magen, jätteont. Det svider när jag går på toaletten. Jag kan varken sova, sitta eller ligga ner för att kopporna gör så ont. De kliar och sticker och det ploppar fortfarande upp fler. Nu har i alla fall febern lagt sig lite grann men ibland kommer den tillbaka.

Erik äter paracetamol mot smärtan och sprayar kroppen med en kylspray som är till för vattkoppor. Men den effektivaste lindringen kommer av en iskall dusch.

– Jag duschar kallt minst tio gånger om dagen. Det tycker jag är skönt, att kyla ner dem.

Erik beskriver sina koppors process som att de först ser ut som små myggbett för att sedan utvecklas till en ”superfinne” som sedan blir till en sårskorpa. De är spridda över hela kroppen. Relativt få runt könsorganet men desto mer på rumpan. Nu är han isolerad hemma och försöker jobba så mycket han orkar, det får han göra ståendes, eftersom han inte klarar av att sitta.

– Jag tror att jag kommer behöva vara isolerad minst en vecka till, kanske två.

Hur har din arbetsplats reagerat? Har du sagt att det är apkoppor som du drabbats av? 

– Ja jag har varit öppen med det både till familj, vänner och kollegor. Alla tycker synd om mig och vill hjälpa till med att till exempel handla. Mina kollegor var förbi och lämnade en klase bananer, så jag blir nog kallad för apan framöver.

Hur tror du att du blev smittad? 

– Jag hade ett one night stand på Grancan då jag följde med en kille hem från en klubb. Det är inte alls likt mig men så blev det. Jag tror att det var då jag smittades.

Är det något med sjukdomen som har förvånat dig? 

– Ja att det skulle vara såhär många koppor. Det hade jag aldrig trott.

Blev du vaccinerad mot smittkoppor som barn? 

– Nej, det blev jag inte.

Är du oroad? 

– Nej inte direkt, på något sätt känner jag mig stark ändå och man vet ju att det ofta är en bra utgång. Men jag vill absolut inte att någon annan ska behöva gå igenom det här. Så om du får chansen, ta vaccinet!