QX har pratat med fyra queerpersoner som vuxit upp i olika delar av landet, från Lerum i Västra Götaland till Älvsbyn i Norrbotten. Linnea, Alva, Julia och Elin. Hur ser deras kompiskrets ser ut, vad lyssnar de på för musik och vilket det största problemet de har mött i sitt dejtingliv?

Men för att sätta igång, hur identifierar ni er?
Elin: Jag identifierar mig som en cis-kvinna som är bisexuell.
Linnea: Jag brukar säga att jag är en queer-kvinna. Queer är ett sånt bra ord. Sen bryr jag mig inte om pronomen så mycket. Jag är bara människa, jag har en vagina och två bröst. Jag säger kvinna för att jag inte känner att jag behöver identifiera mig som något annat, men jag skulle inte bli provocerad om någon kallade mig för hen eller han.
Julia: Jag identifierar mig också som en bisexuell kvinna.
Alva: Tidigare har jag sagt bisexuell, men på senare tid har jag börjat säga queer, för att inte sätta för mycket av en ”label” på mig själv. Sen identifierar jag mig som en kvinna.

Hur ser ert kärleksliv ut just nu?
Elin: Det finns inget riktigt kärleksliv, det kanske är någon “fling”, lite dejter kan jag ju gå på och det gör jag med jämna mellanrum (skrattar). Dejtingscenen i Umeå är helt okej, men utbudet är litet, det är svårare att hitta tjejer att dejta.
Linnea: Det går väl inte jättebra, jag kanske får lite crushar hit och dit.
Julia: Mitt kärleksliv jättebra! Jag har precis flyttat in med min sambo. Vi har varit tillsammans i två år och flyttade ihop för några månader sedan.
Alva: Jag är också i en samborelation med min flickvän. Vi har varit tillsammans i sju månader och flyttade ihop väldigt snabbt, efter runt tre månader, lite stereotypt lesbiskt (skrattar).

Vad letar ni efter i en partner eller någon ni dejtar?
Elin: Jag har väl en typ, jag dras ofta till brunetter. När jag dejtar tjejer så dras jag ofta mot fems, alltså mer feminina. Men jag gillar fems som har lite ”street style”. Det är såklart personligheten som avgör vem jag vill fortsätta träffa. Jag måste träffa en person som kan ta ett skämt och inte tar allt så seriöst. Mitt livsmotto är “ta livet med en klackspark”, jag kräver att min partner är med på det mottot.
Linnea: Det jag attraheras av är inte utseendet utan personligheten. Människor som bryr sig om andra. Både kvinnor, män, icke-binära, vad de än är.
Julia: Jag brukar leta efter självsäkra personer. Sen har jag de senaste åren ofta gått för AFABs, personer födda med vaginor, de är lättare att connecta med. Jag gillar dem som är lite mer maskulina också, sen spelar det ingen roll vad de identifierar sig som. Min partner är ju en transman.

Hur ser en bra första dejt ut för er?
Elin: Jag tycker det är lagom att ses över en öl eller ett glas vin, det behöver inte vara alkohol, man kan dricka en kopp te. Allt förutom att äta, det blir för mycket att tänka på, bordsskick och sånt (skrattar).
Linnea: Det spelar inte så stor roll vad man gör. Klickar man bra så kommer det vara en bra dejt oavsett.
Alva: Jag vill hitta på grejer! De roligaste dejterna har varit när man gjort saker.

Vad är det största problemet ni mött i dejtinglivet?
Linnea: Att hitta folk som vill dejta en. Det lät lite heartbreaking. Men jag som är ute efter en kvinna att dejta, hur hittar man queer-tjejer utan att fråga rakt ut? Då blir det så tydligt att man är intresserad och vill dejta liksom.
Julia: Det största problemet jag har mött är nog en av mina föräldrar, alltså tyvärr. Hen är inte så “woke” av sig och har velat blunda för verkligheten att jag är på queer-spektrumet och tror varken på mitt och min sambos förhållande eller att jag är lycklig och så vidare. Det har gjort att vi nästan inte har någon kontakt. Hen ringer, men jag vill inte prata. Jag känner så klart att det är tråkigt, men mina känslor har typ avtrubbats mot hen, jag känner mest ilska och irritation nu.
Alva: Jag är alltid rädd för att såra folk och jag tycker att kommunikation är viktigt, men jag kanske inte alltid har levererat på den fronten och det har lett till missförstånd.

Tänk att du sitter ensam i lägenheten, vad grubblar du över då?
Elin: Jag funderar ofta på framtiden, vart jag kommer bo, vad jag kommer jobba med. Kommer jag ha en partner, kommer vi ha barn och sånt.
Linnea: Jag tror det är mycket om samhället, varför beter sig människor som de gör. Hur skulle ett perfekt samhälle se ut? Många tycker det är fjolligt med typ dragrace, men varför måste de uttala sig så hårt om programmet och deltagarna? Varför kan inte människor bara respektera sina medmänniskor?
Alva: Jag tänker mycket på de osäkerheter som jag har som kanske stoppar mig från att ta för mig av möjligheter. Lite “fear of missing out”, “Vad skulle ha hänt om jag inte tackat nej” och såna tankar.

Nu blir det lite som en arbetsintervju, men var tror ni att ni är om fem år?
Elin: Jag tror att jag kommer att vara singel om fem år, jag har väldigt svårt att få känslor för människor generellt och jag tror inte att det kommer att försvinna på fem år. Sen vet jag inte.
Julia: Om fem år har jag köpt en ny lägenhet med min sambo någon annanstans, helst i Solna, vi kanske har skaffat en hund?
Alva: Jag har kanske köpt lägenhet med min sambo, vi kanske är gifta och planerar barn? Kanske jobbar jag på någon arkitektfirma eller reser?

Vad brukar ni lyssna på för musik?
Elin: Mycket RnB, pop, svensk musik, jag lyssnar väldigt mycket på The Weeknd.
Linnea: Jag lyssnar på Indie, folkmusik och pop. Just nu är det mycket Tracy Chapman och Sara Parkman!
Julia: Jag lyssnar också mycket på RnB, mycket svensk pop, typ Daniela Rathana. Annars lyssnar jag på typ UK rap när jag gymmar.
Alva: Jag lyssnar mest på metal, metalcore och punk, mitt favoritband just nu är nog In This Moment.

Hur brukar ni hitta ny musik?
Elin: Mycket Instagram och Tiktok.
Linnea: Jag brukar använda Spotifys låtradio.
Alva: Jag brukar sätta på en lista och lyssna på den i bakgrunden och sen lägga till de låtar jag gillar.

Hur ser era vanor ut gällande sociala medier?
Elin: Jag är mest på Snapchat, Tiktok och Instagram. Snapchat använder jag mest för att prata med kompisar, Instagram scrollar jag bara på. Tiktok använder jag inte jättemycket, men jag kan bli ganska inspirerad av innehållet.
Julia: Jag är ju ”scrollaberoende” av Tiktok, jag har lätt för att fastna. På Instagram tar jag mest del av nyheter och sånt, delar på stories. Snapchat använder jag för att hålla kontakt med kompisar.
Alva: Jag använder Pinterest en del, Facebook, Instagram och Snapchat, men det kan ta en vecka för mig att svara på Snapchat.

Hur ser er kompiskrets ut, är det många queerpersoner?
Linnea: Jag har väl några queera kompisar, kanske tre personer i min kompisgrupp i skolan. Jag har samlat de personer vi har i klassen känns det som (skrattar). Men nere i Göteborg så är typ alla queera, jag kan inte ens säga allas olika läggningar.
Julia: Majoriteten av mina kompisar är queerpersoner, det är ju tack vare Pride och min sambo!
Alva: De flesta är cis-hetero, men det har liksom gått från ingen, när jag bodde i Älvsbyn, till att det är flera nu när jag flyttat till Umeå.

Är det lättare att hitta queerpersoner där ni är nu, eller där ni är ifrån?
Elin: Det är fler queerpersoner i Umeå än i Sandviken, det känns som det brukar vara färre öppet queera-personer i småstäder.
Julia: Det är många fler i Stockholm, mina kompisar från Väsby är alla straighta.
Alva: Det är lättare i Umeå än i Älvsbyn!

Om ni skulle ge ett tips om dejting till en queerperson, vad skulle det vara?
Elin: Tindra, sitt på dejtingappar, det är typ där man träffar queerpersoner. Det känns lite svårare att hitta queerpersoner ”in person”.
Linnea: Våga bjuda ut folk och släpp stereotyperna, en queerperson kan se ut hur som helst!
Julia: Hinge, det är en bra app för queerpersoner. Gå på många queer-event, det blir mer intimt om man träffas på riktigt.
Alva: Ja men precis, att man ska söka sig till queerkretsar. Gå på HBTQ-relaterade event eller lite alternativa-event!