August, du har flyttat till Paris, hur kommer det sig?
– Det finns så många anledningar… Jag har alltid känt någon slags konstig koppling till det här landet. När jag landar på Charles de Gaulle eller går av på Gare du Nord och känner “lukten av Frankrike” som jag brukar kalla den, det vill säga en blandning av tvättmedel, tobak och bröd, känner jag ett inre lugn, som att komma hem. Jag tror det handlar om att jag bara var 19 när jag flyttade hit första gången. Jag gjorde “tjejlumpen”, pluggade på Sorbonne och jobbade på restaurang. Paris för mig är trygghet blandat med äventyr. Jag älskar och är beroende av den här stan, så fort jag åker härifrån längtar jag tillbaka. Mina franska vänner tycker att jag är en sådan “Emily in Paris”-klyscha, men jag skiter i det. Den här staden är magisk och jag romantiserar sönder den för den är värd det!
Hur länge har du bott där?
– I omgångar från att jag tog studenten, fem år tror jag att det blir totalt. I januari flyttade jag tillbaka på obestämd tid. Det var verkligen inte självklart, jag hade ett förhållande i Stockholm som tog slut. I december gick mitt ex från längre bak i tiden bort. Han älskade också Paris. Jag tror att det blev pushen jag behövde för att ta beslutet, jag sa att jag skulle göra det för honom, han hade velat det.
Berätta hur du bor?
– Jag bor i en liten tvåa i tionde arrondissemanget, mellan Gare du Nord och Canal Saint Martin. Min bästa kompis bor 100 meter bort, det var hon som fixade lägenheten. Det ingår i hennes plan att få mig att stanna i Frankrike för evigt, nu säger hon att hon ska fixa en fransman till mig haha!
Pratar du flytande franska?
– Ja, jag har pluggat väldigt mycket franska och jobbar på franska. Men jag kämpar fortfarande i en del situationer. Och så har jag en “förtjusande” brytning, enligt min granne.
Vad jobbar du med?
– Jag är frilansjournalist med eget företag. Jag har uppdrag för en tv-kanal som heter France 24, det är som franska motsvarigheten till CNN. Och så rapporterar jag för svenska medier. Det är sjukt kul att jobba här som journalist, fransmännen älskar att bli intervjuade. Efter Brexit upplever jag också att det finns ett större intresse från svenskt håll för vad som händer här, Sverige och Frankrike har kommit närmare varandra.
Vad är det bästa med att bo i Paris?
– Det är som ett universum som aldrig tar slut, jag upptäcker nya platser och saker nästan varje dag. Det är en otroligt vacker stad, det tänker jag på varje dag. Mycket historia har bevarats, det är som att gå runt i ett stort museum. Det är en öppen stad där mycket av livet levs på gatorna,
på uteserveringarna, även om det är nollgradigt i december… Paris är också en metropol med folk från hela världen. Fransmännen är verbala, de flesta älskar att prata och diskutera, även med främlingar.
”Jag har pluggat väldigt mycket franska och jag har en “förtjusande” brytning, enligt min granne”
Och det sämsta?
– Trängseln, alla köer, bullret. Jag är uppvuxen intill skog i Småland och kan bli helt slut efter en dag utomhus här. Det finns knappt någon natur. Alla ficktjuvar. Och att många parisare kan vara så sjukt otrevliga, de är väldigt raka, på gott och ont. Trevlighet och ett leende premieras inte och ingenting kommer gratis. Byråkratin. Jag brukar säga att varje dag här är en kamp. Som svensk är man så van att allt fungerar och att man väntar på ens tur. Här får man konstant ligga på för att saker ska bli gjorda, och det gäller i alla möjliga sammanhang.
Har du massa vänner?
– Färre än i Stockholm, jag saknar många där. Men jag har några nära vänner här som jag håller hårt i och som är bra på att bjuda med mig till olika sammanhang. Jag är ganska social av mig och gillar att träffa nytt folk.
Kan du ge oss lite tips på dina favoritställen att besöka i Paris, vad får man inte missa?
– Lite söder om Pigalle i nionde arrondissemanget finns ett av mina favoritkvarter, Saint-Georges. Det är speciellt, lite undangömt men fullt av små gator, barer, torg, restauranger och museum. Ménilmontant i 20:e arrondissemanget är perfekt för barhäng, i april öppnar sommarbaren “88 Ménilmontant” igen, en av mina favoriter. I närheten ligger typ världens vackraste park, Buttes-Chaumont och där finns även en gaybar, “Rosa bonheur” som är öppen varje söndag och som är otrolig. På Seine ligger en ö som heter “Île aux Cygnes” som är perfekt för ett löppass, där finns även ett utegym med storslagen utsikt över Eiffeltornet. Vill man ha en bit queerhistoria finns otroliga “Madame Arthur” som sedan 1940-talet gör fantastiska dragkabaréer. Latinkvarteren kvällstid är som att gå runt i en film… En ledig dag kan jag ta med en bok och sätta mig i Jardin du Palais Royal, en magisk trädgård och oas nära Louvren. Hjälp, var ska jag sluta?
Hur är gaylivet?
– Paris kanske inte har haft rykte om sig som den bästa gaystaden, men jag upplever verkligen att något har hänt de senaste åren. Förutom området Marais som är Paris bultande gayhjärta har nya ställen öppnat som vill återupprätta den parisiska gayundergroundscenen till sin forna glans. Ballroom-scenen har till exempel exploderat här senaste åren. Och så all queer konst, musik och mode… Och alla vackra män, haha…
Paris har ju råkat ut för många terrorattacker, är det nåt du tänker på?
– Ja och kanske mer än de flesta eftersom jag rapporterat om många attentat. I år är det tio år sedan Parisattentaten och det är klart att det fortsatt är en del av ett kollektivt trauma, men jag upplever inte att det påverkar folk i deras vardag.
April, är det då man ska möta våren i Paris?
– Absolut, jag skulle säga att april, maj och juni är de bästa månaderna att besöka Paris!
Och så ser du Eiffeltornet också har jag sett på Instagram…
– Haha japp, en liten del av toppen ser jag långt långt borta i horisonten från mitt sovrum… Om jag vaknar på fel sida räcker det ibland att jag tittar på “Järnladyn” från min säng och så blir jag på bättre humör!
August Håkansson
Ålder: 32
Yrke: Journalist
Bor: Paris
Uppväxt: Gislaved
Civilstånd: Singel
Låt jag gillar just nu: “Open hearts” – The Weeknd
Serie jag vill rekommendera: Fransk såklart: “Vad hjärtat vill” på Netflix
Äter gärna: Koreanskt
Något “franskt” som jag lagt mig till med: Jag har börjat avbryta folk i samtal eller intervjuer. Det är normalt här, man får inget sagt annars.
Så mycket är mitt liv som i tv-serien ”Emily in Paris”: På god väg men min garderob behöver en uppdatering just nu…