Den här veckan var det premiär för en ny säsong av Robinson i TV4. En av deltagarna är Devin Arasto, som tog med sig en självhjälpsbok till Panama. Den 39-årige säljkoordinatorn kommer från Vällingby, och berättar för QX hur skönt det känt att äntligen leva ett autentiskt liv.

Hur kommer det sig att du är med i Robinson?
– Jag har alltid velat vara med. Jag har varit nyfiken på hur jag är som person när jag får svälta och tvingas leva med människor jag inte själv har valt, under väldigt speciella omständigheter. Jag ville pressa mig själv till en punkt där jag verkligen bryts ner och se vilka lager som kommer fram hos mig. Sedan älskar jag att tävla, och så finns ju titeln och pengarna.

Du har sökt två gånger tidigare?
– Ja, och jag är faktiskt väldigt glad över att jag inte kom med då. Jag är mycket mer bekväm med den jag är i dag. De andra gångerna hade jag behövt maskera en del av mig själv, min sexualitet. Tajmingen var perfekt nu eftersom jag kunde välja att dela med mig av alla mina nyanser.

Vad har gjort att du är tryggare i dig själv i dag?
– Det har varit en lång resa. Jag kom ut som gay för åtta år sedan och det har varit en långsam process att komma till den här punkten. När man blir äldre börjar man bry sig mindre. Lever jag för andra människor eller för mig själv? Vad är jag egentligen rädd för? Så länge min familj har accepterat mig, vem bryr sig om resten? Ingen är perfekt och till slut kände jag bara: Nu tänker jag vara mig själv. Ni får ta mig som jag är.

Hur förbereder man sig för Robinson?
– Det finns inget perfekt sätt. Många tränar väldigt hårt och man kan försöka återskapa övningar och pussel som man sett i programmet. Men Robinson är så oförutsägbart. Det bästa sättet att förbereda sig är nog mentalt. Meditera!

Är du själv ett stort Robinson-fan?
– Ja, men jag är ett ännu större fan av amerikanska Survivor. Där är det verkligen en helt annan nivå. Jag har gillat flera av de senaste svenska säsongerna också, och gillar ofta dem som är lite underdogs i tävlingarna.

Hur tror du att du kommer att framställas i programmet?
– Jag är definitivt den paranoida Devin. Jag snappade upp det genom frågorna som Programledar-Martin ställde och hur frågorna styrdes under mina synkar. Då insåg jag: Fan, jag är ju paranoid. Jag måste veta var jag har människor. När jag inte vet det börjar jag övertänka: Vill den här personen mig väl eller vill hon få ut mig?

Är du nervös inför att programmet nu ska visas?
– Jag är jättespänd. Många frågar om jag är rädd för hur jag ska vinklas, men du är ändå ansvarig för vad du säger och hur du agerar. Visst kan saker klippas bort, men jag har inte sagt eller gjort något som jag inte står för. Jag får ta den roll de ger mig.

Pratar du om att du är gay i programmet?
– Ja, i ett samtal med en annan deltagare pratar jag om min barndom och jag berättar om hur tufft det har varit att leva ett dubbelliv. Om mobbningen i skolan och rädslan för att komma ut för familjen. Jag hade hört saker som syskon och andra familjemedlemmar sagt som fick mig att dra mig undan från mitt riktiga jag. Jag satte upp en fasad för att tillfredsställa andra. Jag hoppas att det kommer med, för det är en viktig del av vem jag är och varför jag är som jag är.

Vad innebär dubbelliv?
– Folk kunde tro att min bästa tjejkompis var min flickvän och jag försökte inte förneka det. När kusiner frågade kunde jag säga att vi dejtade. Samtidigt presenterade jag min pojkvän som min bästa vän. Vi arbetade på samma företag och ingen på jobbet visste att vi var ett par. Vi befann oss i samma situation och det var till stor del han som hjälpte mig att acceptera att jag var gay.

Hade du själv svårt att säga orden?
– Jag hade bestämt mig för att aldrig erkänna, ens för mig själv, att jag var gay. Jag kunde lägga mig på kvällen och be: ”Gud, om du verkligen finns, låt mig vakna upp och vara normal. Låt mig vakna upp och inte vara gay.” Jag intalade mig att det bara var en fas.
– Det var en ständig inre kamp som gjorde att jag tystade ner den jag var. Och det är det jag vill säga till andra: Gör inte så mot dig själv! Du har så mycket potential som du riskerar att tysta ner. Att leva ett fritt liv går inte att beskriva. Innan dess är det som att man håller sig själv fången i sina egna tankar.

Hur var det i Robinson, visste de andra deltagarna att du var gay?
– Inte alla. Några av tjejerna visste, men killarna gjorde inte det. När jag kände mig lite utanför spelet och hade svårt att hitta fotfästet fick vi ett tillfälle att sitta ner och berätta om oss själva. Då tänkte jag att det var ett bra tillfälle att säga vem jag är och vad jag har gått igenom. Folk fick upp ögonen för vem jag är och jag fick en del sympati. Jag är glad att vi fick möjligheten att berätta vilka vi är.

I premiären delas deltagarna upp efter kön. Hur kändes det att hamna med bara män?
– Jag tänkte: Fan vad tråkigt, varför ska jag bara vara med en massa killar? Jag måste ha mina tjejer med mig! Men killarna var jätteschyssta och jag kommer generellt bra överens med killar.

Vad är den största skillnaden mellan att se Robinson och att faktiskt vara med?
– Hemma i soffan tänker man att man vet vilka man skulle komma överens med och hur man skulle agera. Men deltagarna är särskilt utvalda för programmet. Alla har en stark utstrålning och alla är där för att vinna. Plötsligt upptäcker man att andra redan har bildat pakter och att vissa inte vill prata med en. Det är samma sak i tävlingarna. Hemma kan man skrika: ”Hur kan du inte klara det där?” Men när du har sovit på sand i flera dagar, knappt ätit och känner hur kroppen blir svag presterar du inte på samma sätt. Allt ser mycket enklare ut på tv.

Vem är Devin utanför Robinson?
– Jag kom till Sverige från Iran när jag var ett och ett halvt år och är uppvuxen i Stockholm. Jag har en stor familj med fyra äldre syskon. Jag har arbetat med försäljning nästan hela livet, pluggat modedesign och marknadsföring i USA och gått kockgymnasium. Jag har också jobbat med styling och mode, men i dag arbetar jag som innesäljare och säljkoordinator inom byggbranschen.

Du har även startat en podd?
– Ja, Känd och smal tillsammans med min kompis Jonatan (Johansson), som tidigare varit med i Paradise Hotel. Namnet kommer från ett klipp med Tiffany Persson där hon säger att hon vill vara med i Robinson eftersom man blir ”känd och smart”. Vi tyckte att det var kul, och nu är jag dessutom med i Robinson. Vi pratar inte bara om programmet, utan det är en liten gaypodd med mycket humor.

Är du singel?
– Ja.

Vad söker du hos en partner?
– Någon som inte fortfarande söker efter sig själv, utan vet vem han är och kan ge trygghet. Någon som vågar ta initiativ, är tydlig och inte är en nejsägare. Jag är väldigt optimistisk och söker någon som också är positiv, men samtidigt realistisk,  och som kan hantera min galna energi.

Vad saknade du mest under inspelningen?
– Min hund! Hon heter Beilie och är en pomapoo, en blandning av pomeranian och pudel. När jag fick beskedet om Robinson var hon bara några månader gammal. Jag grät och tänkte: ”Ska jag lämna dig nu? Tänk om du glömmer bort mig?”. Jag tänkte hela tiden på hur hon hade det och om min syster tog hand om henne ordentligt.

Var ser du dig själv om tio år?
– Då har jag släppt en bok om min uppväxt och hur det var att leva ett dubbelliv. Jag hoppas kunna föreläsa och hjälpa människor som kommer från kulturer där det anses vara fel att vara gay. Jag vill hjälpa andra att vara sig själva och inte kasta bort sina liv för människor som kanske ändå inte älskar dem för dem de är.