Greyson Chance slog igenom som tolvåring när han 2010 satt vid ett piano och sjöng Lady Gagas Paparazzi. Klippet blev genombrottet och har idag 66 miljoner tittare på YouTube. 2017 kom han ut i ett Instagraminlägg, och 2019 släppte han hyllade plattan Portraits. Nu är han aktuell med übersköna singeln Dancing Next To Me, snart albumaktuell igen, och var nyligen i Stockholm för att jobba med svenska låtskrivare.
– 90 procent av albumet är klart, men jag ville till Sverige och hitta material. Jag gillar ert sound och efter att jag släppte senaste plattan märker jag att det är lättare att hitta samarbeten. Jag är besatt av exempelvis Seinabo Sey. Jag älskar allt hon gör, det är minimalistiskt och väldigt bra.

Du la av med musiken för fyra år sedan, vad fick dig att komma tillbaka?
– Jag var uppgiven och min karriär gick uselt, så jag började plugga. Mitt första år i skolan rörde jag inte ett piano, men andra året kände jag att jag njöt när jag satte mig vid ett piano igen. Jag fick en deal med ett bolag och kände att jag ville tillbaka.

Har det varit jobbigt att förknippas med Paparazzi-framträdandet?
– Jag ångrar det inte, men det blev som ett stigma, att alla bara såg mig som ”The Viral Kid”. Jag har ju alltid velat bli artist. Men när jag nu är äldre tycker jag det är roligare, och nyligen såg jag videon för första gången på nio år. Det är ett bra framträdande.

I juli 2017 berättade du att du är gay i inlägg som nu är ditt första Insta-inlägg, blev det som en nystart?
– Jag kände att det var bästa sättet att börja om. Jag ville inte att det skulle handla om mig utan mer om det jag varit med om. Ja, att vara bög är en del av min identitet men det finns samtidigt mycket mer intressanta saker med mig än vem jag går igång på. Jag ville berätta, och sen gå vidare.

Jag har läst många intervjuer med dig de senaste åren och alla tar upp just att vara gay, är det tröttsamt att prata om?
– Jag pratar gärna om det, och jag är bra på att se när det finns ett ärligt uppsåt i frågorna eller om de bara ställs för att få klick. Alla har ju en egen story, och det är viktigt att förmedla att jag bara kan berätta min, inte tala för alla.

Du är en av få öppna bögar som också sjunger om ”han/honom” i dina texter, kom det naturligt?
– Mamma frågade mig faktiskt om det häromdagen. Att en straight person skulle kunna känna att musiken inte är för den. Jag har aldrig tänkt på det. Jag vill bara vara så ärlig som möjligt i mitt berättande. Om rätt pronomen funkar i texten så blir det så. Jag lyssnade på nya singeln häromdan och det är massa ”han” i texten och tänkte ”shit, det är verkligen tydligt”. Det blir kul att se hur det funkar i amerikansk radio.

Du var lite rockigare och ”alternativ” som yngre, har du känt dig hemma i gaycommunityt?
– Både ja och nej. Jag kommer från ”Trumpville” i Oklahoma och alla förutsätter att det är så hårt att som ung gaykille växa upp i där, men jag tror inte att det var värre där än i nån annan förort i USA. Men visst, som bög förväntas man nästan att lyssna på Gaga, gå på gayklubb och se Dragrace. Jag älskar Gaga och gillar RuPaul, men jag gillar även rock, har rökt som en skorsten och föredrar ruffa barer. Ibland har jag känt att jag inte passar in men jag har hittat mitt crowd ändå. Jag passar å andra sidan inte in i LA. Jag pratar för mycket och har för mycket åsikter och det funkar inte i LA där de är så chill.

Vad betyder Pride för dig?
– Förra årets spelade jag på fem Pridefestivaler i USA. För mig är Pride under utveckling. Det fanns när jag var liten men var inte så stort. Idag kommer alla, straighta gay, familjer… det är så fint att se att alla är välkomna och vad det i längden kommer att göra för att öka inkluderingen i samhället.

När du ska dejta nån så läste jag att du tar med dem på konserter för att se hur de beter sig?
– Jag älskar att leva i ögonblicket, bli vild, inspireras av det som sker här och nu… Jag vill se om killen dras med och inte bara torrt kommenterar ljud och ljus liksom.

Skulle du kunna vara ihop med nån som har raka motsatsen i musiksmak?
– Intressant fråga! Det beror nog på, jag lyssnar ju på det mesta. Alltifrån Asap Rocky till Brandi Carlisle, den röda träden är att artisterna är äkta. Hmm, vet inte. Jag vet bara att jag nog inte skulle dejta nån som sa ”Snälla, kan du sänka volymen lite?”.

Har du misstagits för nån annan känd person?
– Troye Sivan, hela tiden. Nyligen var jag på en konsert där nån kom fram och hyllade låten Bloom och jag svarade” Nej, det var inte jag, det är den andra gaykillen. När jag sen sa mitt namn visste de inte vem jag var (skrattar).

Känner du och Troye varann?
– Genom gemensamma vänner. Det är skönt att ha nån som vet vad man går igenom. Det är rätt ovanligt att kunna prata om vad man går igenom. Vi är homies.

Jag var in och kollade på ditt Insta, igår la du upp en bild på dig i kalsonger…
– Underklädesbilden (skrattar). Jag har varit duktig och hållit mig från att röka och börja träna. Så jag skickade till mina vänner som skrev ”yo, hot bod”, och så körde jag ut den. Grejen med Instagram är egentligen att inte tänka så mycket utan bara köra. Jag måste ju ge bögarna vad de vill ha (skrattar).

Finns du på nån dejtingapp?
– Nej, jag har aldrig varit på nån. Jag tror inte det är bra för min karriär. Dessutom tycker jag att folk borde vara modigare och våga gå fram till folk de ser på en bar. Jag är mer old school och ser jag nån jag gillar går jag absolut fram och säger det.

Har du en typ?
– Jag har ingen, vilket stör mina vänner. Men just nu skulle jag säga att icke-lojala och hemska män är min typ. Var är alla bra killar? I Sverige?

Kanske det. Gå ut i helgen och titta.
– Du, jag kanske gör just det (skrattar).

Den 28 mars uppträder Greyson Chance på Klubben Fryshuset.