I årets upplaga är det Lena Philipsson som är den stora stjärnan. Trots att John Lundvik har rösten, Jessica Andersson Diggiloo-erfarenheten och THEOZ flest skrikande fans så tar Vetlandas finest över scenen totalt så fort hon visar sig.
Hon är dessotom rolig i både mellansnack och när hon sparrar med Måns Möller, kvällens komiker.
Som Lena-fan går man från kvällens tre och en halv timme, inklusive paus, riktigt nöjd. Vi får Kärleken är evig, Dansa i neon, Det gör ont och Maria Magdalena. Men vi bjuds även en fin duett med LIAMOO då de sjunger Månsken i augusti, Mariette-duett (fniss) i På gatan där jag bor samt min personliga favorit Jag är ingen älskling, när Lena solo intar flygeln. Svenskt poppigt vemod när det är som bäst.
Måns Möller är kvällens andra stora behållning. Han känns spontan, i sina kanske lite långa monologer, men han får publiken att garva kontinuerligt. Han är dessutom rätt vass, särskilt mot Gunilla Persson och hennes dotter Erika, men det är det som är kul. Måns har en ”boyish” värme som gör att han kommer undan med det mesta.
I övrigt är det gott och blandat. THEOZ får igång de yngre med sina pophits Som du vil och het, LIAMOO överraskar i en snygg Macklemore & Ryan Lewis-tolkning i Can´t Hold Us Down, och Mariette glimrar i fina Hemma. John Lundvik får publiken att tappa det efter Änglavakt (men det känns också som att han eldar på sin egen upplevelse så att publiken SKA tappa det när han snyftande står kvar på scenen efter att ha framfört sin Mellolåt från i år(. Men han ÄR en bra sångare och det visar han tydligt under kvällen. Bäst under kvällen är annars Mellovinnarmedleyt med de vinnande låtarna med kvällens stjärnor, då är hela publiken på tå. Det skulle ha avslutat kvällen och inte ett lite för långt 80-tals medley som spretar åt alla håll. Jag trodde liksom aldrig jag skulle få höra Bananarama-favvon Love in The First Degree på en stor svensk scen.
Min personliga favorit Jessica Andersson slarvas tyvärr bort å det grövsta. Först nån seg svensk låt man aldrig hört, sen med Robin Bengtsson i Mel C & Bryan Adams gamla sega duett och sen Blondies Heart of Glass plus i ett Beatles-Medley och som doa i John Lundviks Valerie. Snälla, Jessica HAR ju egna låtar som man vill höra och inte bara Give Me Your Love som hon gör i ett medley på slutet. Meh.
Och jag är kanske inte lika impad av Sanne Salomonsens närvaro som de andra artisterna (som dyrkar marken hon går på och får hennes att låta större än Lady Gaga). Visst, hon sjunger snorbra, men hennes låtar faller lite platt hos publiken. 1989-hiten Hvis du förstod är ingen crowdpleaser. Danska fotbollslåten Vi er röde vi er hvide och Fly on The Wings of Love får då bättre respons. Och The Best och River Deep Mountain high-covers är vi väl lite trötta på nu?
Men på det stora hela serveras vi en bra kväll och jag kan verkligen rekommendera att ta en biljett i det gröna och ta med en egen picnickorg och filt och njuta av musiken på håll. Det gör kvällen mysigare (och med ett glas vin i handen känns inte tre och en halv timme för långt)
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
