Vad ska man skriva som inte redan är sagt?
Loreen vinner.
Det har aldrig varit lika tydligt i Melodifestivalens historia att detta är en one-woman-show.

Med en hit som toppat Spotify sedan den släpptes, som rusat upp på utländska hitlistor innan den ens vunnit i Sverige, och som fått Sverige att toppa oddslistan inför Eurovision innan vi som sagt ens bestämt oss, så kan det bara gå på ett sätt. Och det SKA bara gå på ett sätt.

Tattoo är inte bara en väldigt bra låt, hela paketet är som gjort för att knocka folk över hela Europa ur stolarna i maj. Numret, där Loreen snyggt poserar mellan två LED-skärmar är ett av de snyggaste vi sett i Mello (och Eurovision) och så fullkomligt genialt och ihågkombart.
Och sen hennes röst. Alltså, jag ryser när hon tar i på det sättet som låten verkligen låter henne att göra, varje ton bara bränner sig in i huden som en nyetsad tatuering.
Jag tror inte att något kan stjälpa Loreen under finalen och hon bör få 12:or av alla utom 3-9-åringarna  (som såklart går på THEOZ-spåret). Och om inte de utländska jurygrupperna toktolvar henne så är de bara ute efter att sabotera för oss. Tattoo SKA ha alla tolvor. Och den SKA till Liverpool. Syftet med hela festivalen är att skramla fram den bästa låten att skicka till Eurovision, och här serverar Loreen en låt som kan vinna allt, på ett silverfat. Just do it.

Resten då? Ja, de övriga elva kan i stora drag placera sig hursomhelst. Det är inte viktigt. De har fått sina eftertraktade Spotify-hits, och får vara nöjda med att sola sig i LorQueens fantastiska glans.
Dessutom är finaluppbådet är riktigt bra i år. Sverige har gjort ett bra jobb och röstat fram tolv starka låtar som alla har sin givna plats i finalbuketten. Och den är ljuvligt mångfacetterad i år: En same, en flata, en transperson, tonåringarna THEOZ och Kiana, femtiotaggarna Nordman, finskchilenskesvenske Paul Rey, och Panetoz med rötter i Gambia, Angola, Etiopien och Finland. Lägg därtill ukrainska krigsflyktingen Maria Sur och norrmännen Marcus & Martinus. Och Loreen då vars föräldrar har marockanskt ursprung. En vacker bild av Sverige 2023.

Programmet då?

Jag håller fast vid att Jesper och Farah är riktigt bra. Dom har ett kul manus, blinkar ofta till saker som hänt tidigare under turnén, och överraskar ofta med rappa och oväntade repliker. Så även denna finalkväll.
Danny dyker också upp och tar emot sin Hall of Fame-triangel. Och för oss Mellonördar är det såklart extra lustigt att Danny än en gång får vara med live och se på när Loreen vinner. Och det skojar han om i ett förinspelat klipp. På genrepet hade han peruk och Kalush-rosa mössa vilket var lite märkligt. Men hans mix av In the Club och Amazing var riktigt härligt.

Men som sagt, allt i kväll handlar bara en en sak.

Här är betygen av QX Schlagerprofiler Ronny Larsson & Ken Olausson:

1. Where You Are (Sávežan) – Jon Henrik Fjällgren, Arc North feat. Adam Woods
(Arc North, Calle Hellberg, Jon Henrik Fjällgren, Joy Deb, Oliver Belvelin, Richard Lästh, Tobias Lundgren, William Segerdahl)
QX QX QX QX
Ronny: Jag glömmer hela tiden bort hur mycket jag gillar den här låten. Den röstades liksom bara vidare direkt till final och sen låg fokuset på annat håll. Jag älskar Jon Henriks vemodiga jojk den dansiga EDM-mattan och Adam Woods matchar upp med snygg och stark sång. en perfekt öppning av kvällens musikfest och gjuten i topp5.

QX QX QX
Ken: Varje gång jag hört den på veckans repetitioner så är jag fortfarande väldigt förtjust i att man mixar Jon-Henriks jojk med Arc North EDM-beats och Adam Woods oväntat stabila röst. Men har jag lyssnat på låten en enda gång sedan den släpptes? Nope. Skulle säkert fungera hyfsat i Eurovision, en tävling som aldrig varit rädd att blanda varken genrer eller Let’s Dance med Summerburst, men jag tycker den saknar det där lilla extra som gör det till en Melodifestivalvinnare ens ett “normalt år”. Borde däremot vara ännu en säker topp fem för JH.

2. Rhythm Of My Show – Tone Sekelius
(Anderz Wrethov, Dino Medanhodzic, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Tone Sekelius)
QX QX QX QX
Ronny: Det är orimligt att Tone lagts på startnummer två i finalen. Dels för att det precis som låten innan är en ESC-dansant uptempolåt, men också för att låtarna gjorde varann sällskap från deltävling 1. Nåja, detta är min personliga favorit i år. Jag älskar den här snyggt sexiga mixen av Eurovisionpop a´la Fuego/El Diablo/Replay komplett med handklapp, coola moves och Tone som framför en kaxigt självsäker text som beskriver var hon står idag. Mitt favoritmoment i hela låten kommer efter att den stannat av när dansarna ställer sig i pose 2.30 in i låten och låten bara rullar igång mitt i där. Love it!

QX QX QX QX
Ken: Jag brukar vara den första att börja bråka när musik känns FÖR konstruerad för den här tävlingen, men när det kommer till den genre vi (alltid med lika mycket kärlek) brukar kalla för “slyn-pop”, ja då gäller andra regler. Det här kunde totats ihop av åtta stycken vin-fryntliga låtskrivare efter de fått en Power Point-genomdragning om Chanel och Eleni Foureira på Camp Mello, och jag skulle ändå älska det. Speciellt med Tone. Kommer det vinna? Självklart inte. Har det någon betydelse. Inte alls. Det ska bara vara här. Älskar! Märkligt startnummer, dock.

3. One Day – Mariette
(Jimmy Jansson, Thomas G:son, Mariette)
QX QX QX
Ronny: För femte gången totalt intar Mariette Melloscenen och lika många gånger har hon tagit sig till final. Det är jäkligt coolt hur omtyckt vår älskade riksflata är ute i stugorna (och tydligen främst i de äldre åldersgrupperna). One Day är fin midtempopop som berör, men som såklart inte har med slutstriden att göra. Men Mariettes seger är att hon är i final. Hennes placeringar genom åren har varit 3 (2015), 4 (2017), 5 (2017), och 10 (2020), och den sista där ska hon bräcka för One Day är så helsicke mycket bättre än Shout It Out.

QX QX QX QX
Ken: En av mina favoritlåtar i år, som skjuvades in sist av alla i finalen. Numret är en bra bit mycket bättre nu än det var första gången vi såg det i Malmö, men det är fortfarande ordentligt oklart vem som tyckte den här hoppfulla Laleh-dängan skulle bli bättre med hjälp av en stor skateboard-ramp och kläder mer bleka än en konferens för spöken. Låten däremot är Mariettes bästa sedan A Million Years, och hade kunnat ge Benji och Felix en hårdare match om den gått ut sist 2018. Nu får den nöja sig med undre halvan och lyckan över att ha tagit Mariette till final för femte gången i rad.

4. Air – Marcus & Martinus
(Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Joy Deb, Linnea Deb, Marcus Gunnarsen, Martinus Gunnarsen)
QX QX QX
Ronny: Jag vet att denna tippas tvåa efter Loreen men jag klickar inte riktigt med låten. Jag hör The Weekend, att den är väl producerad, och ser att tvillingarna är urduktiga. Men låten är mest kall för mig. Beräknande kylig pop som inte släpper in lyssnaren på något sätt utan bara kaxigt intar laserröken på scenen och säger ”jag är bäst”. Och det tycker inte jag. Den är okej.

QX QX QX QX
Ken: Tredje betygsfyran på raken och man kan undra om den här schlagerprofilen helt tappat det. Lugn, så illa är det inte, det är bara startordningen som är lite märklig! Hur förklarar man annars att Loreens kanske främsta motståndare (åtminstone enligt odds och buzz) bränns av redan på plats fyra? Grabbarna känns faktiskt ännu säkrare både sång och koreografi-mässigt på scenen i megastora Friends Arena än vad de gjorde i plutt-arenan i Lidköping, och det här hade vi såklart inte behövt skämmas för i Liverpool. Men varför skicka det näst bästa man har även om det skulle fungera?

5. On My Way – Panetoz
(Anders Wigelius, Daniel Nzinga, Jimmy Jansson, Nebeyu Baheru, Njol Badjie, Pa Modou Badjie, Robert Norberg)
QX QX QX
Ronny: Finalfestens mesta party står såklart den här färgglada kvintetten för. Jag hade trott mer på den om numret fått en lite mindre förväntad inramning. Låtmässigt är detta årets Medina men den har förpackats i Sannex/Margarets sola-och-bada-estetik, och det gör att man inte riktigt kan ta den på allvar. Synd, för det är en riktigt bra poplåt som förtjänat en mognare inramning. Stort plus för de kvinnliga dansarna som adderar charm och hetta till numret.

QX QX
Ken: Det är verkligen inget fel på grabbarnas energi, och låten är väl egentligen bara ytterligare en variant på deras tidigare hits eller Anis låt från 2020. Däremot tycker jag att detta ihop med det barnsliga, statiska och (till bristningsgränsen) extremt färgglada numret gör att det känns ovanligt finalovärdigt. Som att det bara är här som en extremt glad och trallvänlig kisspaus mellan två direktfinalister med långt mer påkostade nummer. Om inte juryn rökt på innan de röstade så tror jag det här kommer få det tufft ikväll.

6. Never Give Up – Maria Sur
(Anderz Wrethov, Laurell Barker)
QX QX QX
Ronny: Ja, hon är från Ukraina. Ja, hon sjunger om kriget. Och ja hon ären stjärna. Jag gillar verkligen den snygga Eurovision-inramningen där en popstarklädd Maria får skina i snyggt ljusbad innan kören sluter upp bakom henne. Och låten är ett stycke  välproducerad ESC-ballad från valfritt östland de senaste tio åren. Den har tappat lite momentum sedan sin direktkvalificering i Linköping, men den borde hamna omkring plats 5-7.

QX QX QX
Ken: Nej, jag gillar fortfarande inte låten. Men Maria är alldeles för bra och numret är alldeles för snyggt och Eurovision-värdigt för att jag bara ska kunna avfärda det som något som inte har med toppen att göra. För det tror jag att det kommer att ha. Och glöm Ukraina-vinkeln, den kan möjligen generera 12p från en eventuell jurygrupp i Kiev, men nä, det här är kattmynta för jurymedlemmar just på grund av anledningarna jag nämnde innan; Marias röst och star quality och det flådiga, ESC-pimpade numret. Övre halvan garanterat, möjligen medalj.

7. Six Feet Under – Smash Into Pieces
(Andreas ”Giri” Lindbergh, Benjamin Jennebo, Chris Adam, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Joy Deb, Linnea Deb, Per Bergquist)
QX QX QX
Ronny: Rocken har fört en tynande tillvaro i Mello innan de här fyra snubbarna ställde skåp i Malmö och fick en av senaste års största rockhits på Spotify. Refrängen är väldigt Mellovänlig och inramningen med de snygga LED:arna där vi flyttas till en regnigt dataspesldystopisk storstad är snorsnygga. Ibland räcker sånt långt. Definitivt en toppkandidat hos folket och juryn kan nog tänkas plussa den en del också. Trea?

QX QX QX
Ken: Låten är okej. Numret är det bäst stageade rocknumret i tävlingens historia. Och sångarens porrfilmsgrabbning av gitarristens nacke känns väl som en blivande QX-klassiker? Det här har dessutom legat stadigt parkerat på Spotifys Topp 4 sedan låten släpptes…så klart detta kommer att komma högt! Om juryn dessutom snedtänder och får för sig att Sverige ska skicka något de aldrig testat förut, ja då kan det bli riktigt snårigt. Själv startade jag som en skeptiker till både låt och band, men efter några veckor med den i öronen så är jag glad att det är här (så länge det inte vinner).

8. Where Did You Go – Kiana
(Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Joy Deb, Linnea Deb)
QX QX QX
Ronny: Popsnäckan Kiana följer en lång tradition av unga nya talangfulla Mello-brudar som debuterar med att gå till final: Wiktoria, Isa, Malou Prytz, Lisa Ajax och Tone Sekelius. Efter att hon seglade vidare förra veckan från semifinalen bara en poäng efter storfavoriten Theoz så är hon redo för nya stordåd. Vinner gör hon inte men hon har fått en hit, och visat att återväxten inom Mellocirkusens popbrudsfålla är tryggad ett tag framöver.

QX QX QX
Ken: Jag är besatt av tuggummi. Jag skulle inte överleva utan tuggummi. Men om man tuggat på samma tuggummi tre veckor i rad så blir man lätt lite trött. Inte för att det är något fel på tuggummit egentligen, det är inte tuggummits fel att jag inte slutat tugga, men jag skulle förmodligen få ut samma känsla av att tugga på min egen tumme. Lite så är det med Where Did You Go. Det här var toppen i Malmö, jag är glad det är i final, men jag känner att nu vill jag spotta ut den här låten och vara redo för ett nytt, friskt välsmakande Kiana-tuggummi i Melodifestivalen 2024 istället.

9. Släpp alla sorger – Nordman
(Jimmy Jansson, Thomas G:son)
QX QX
Ronny: Vad ska jag skriva om detta som jag inte sagt något om?Jag är glad att vi får svensk etnoschlager i finalen, att veteraner kan komplettera upp ett i genomsnitt ungt startfält, och att Nordman fått en ny hit i bagaget efter en klen Så Mycket Bättre-medverkan. Folket kommer ha dem topp4 medan juryn kommer sänka dem rejält. Men jag tror inte de här gamla korpdyrkarna bryr sig nämnvärt. De har sin publik, och efter att ha släppt alla gamla sorger: Varandra.

QX QX
Ken: Storsegrare förra veckan, säkert en favorit hos många, men för mig är det här finalens mest onödiga och tråkiga bidrag. Trist att se på. Trist att lyssna på. En fågelfylld påfyllningspaus av Hola MZ Cava by Måns Zelmerlöw, beställningsnummer 50260, för 99 kronor på Systembolaget (finns även som rosé och i magnumflaska). En enda lång väntan på Loreen. Släpp det här så går vi vidare…

10. Tattoo – Loreen
(Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Jimmy Jansson, Loreen, Moa ”Cazzi Opeia” Carlebecker, Peter Boström, Thomas G:son)
QX QX QX QX QX
Ronny: Redan i introt vet man. Detta är vinnaren. När Loreen samlat Mello-Sveriges starkaste låtskrivargäng och bjuder oss på ett suggestivt dansbeat som smeks av hennes otroliga röst vet man: Detta är låten som ska till Liverpool. Jag kan inte tänka mig något annat, för Loreens LED-sandsnummer är fullkomlig perfektion och när hon går ut på scenen och vidgar sina stämband och använder rösten som en krigardrottning vet man: Detta är låten att tatuera in på vinnarbucklan. LorQueen.

QX QX QX QX QX
Ken: En masterclass i hur man kommer tillbaka på riktigt. Inte bara i Melodifestivalen utan i Eurovision. Folk mumlar om att återvändande vinnare har haft det svårt sedan Johnny Logan, men let’s face it; varken Charlotte eller Carola (och speciellt inte Dana International eller Alexander Rybak) har återvänt till Europa med något av den här kalibern. “Det är inte Euphoria” mumlar några, och har helt glömt bort vad som sas och skrevs INNAN Euphoria vann i Baku. Nope, det var inte alls det universella fenomen ni vill minnas det som här i Sverige innan Danny sett ledsen ut i TV. Det finns bara en vinnare i år, och det har inte varit så här tydligt sedan The Ark vilken det är. Så glöm inte att rösta och rösta rätt, för då kommer vi få en riktigt kul resa. Det vågar jag lova.

11. Mer av dig – THEOZ
(Axel Schylström, Jakob Redtzer, Peter Boström, Thomas G:son)
QX QX QX
Ronny: Dannys Snacket på stan möter THEOZ egen Som du vill i en snygg Mellopoppig dansdänga. Och korsbefruktningen är smart för där förra årets hit blev lite barnslig så tenderar denna att tilltala Danny-publiken också, vilket är klyftigt tänkt. Den unge Linköpingskillen har en stor Spotifyhit just nu och det gör att han klämmer in sig på övre halvan. Femma-sexa?

QX QX QX
Ken: En av årets största hits som av någon outgrundlig anledning fick ta en resa till Norrland för att folk skulle förstå att den skulle hamna både i final och i Spotifys absoluta toppskikt. Mycket märkligt. För det här bara strålar av självförtroende, känns 100% Mello-final och bränner av så mycket pyro mot slutet att man funderar på om det står en brandbil redo utanför Friends. I en rättvis värld hamnar Theoz i resultat-tabellens övre halva med de andra deltävlingsvinnarna.

12. Royals – Paul Rey
(Dino Medanhodzic, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, LIAMOO, Paul Rey)
QX QX QX
Ronny: Nej, jag var verkligen inte såld på detta innan jag såg numret i den tredje deltävlingen. Men snacka om vilket lyft den fick när man fick se det otroligt grymma gul/svart/vita-numret med urläcker koreografi av dansare i coola kläder, apsnygga LED:ar bakom Paul, och en artist som visar att han verkligen stormtrivs på scenen. Kommer att plussas av jurygrupperna men inte få lika mkt av folket. Nia?

QX QX QX
Ken: Jag low key älskar det här numret och dess artist. Tycker det är en ljuvlig förening av talang, fantastisk visualisering och en härlig arenalåt, eller i klarspråk (vilket jag mässat om sedan Lidköping) numret är skitsnyggt! Däremot hade jag nog inte lagt den som den stora finalen av sex veckors Melodifestival, hur bra Paul Rey än tar sig an uppgiften med lite arena-friska ändringar och pyro även ute i lokalen. Svårt att sia om dess chanser, det är en sådan låt som skulle kunna komma sist för att folk glömmer den eller på plats fyra för juryn älskar den, så jag kommer bara luta mig tillbaka och njuta av det jag ser och så får det gå som det vill.