– Det här är något av det finaste jag har upplevt, inspelningsmässigt, säger Josefine Tengblad till QX. Jag känner nu att jag har har varit i ett så uppskruvat läge och haft hög puls i nio veckor. Men varje dag har jag känt en sådan jättetacksamhet.
Filminspelningen har även satt sina spår hos hela teamet. Historien om Lisa och Lilly, från Mian Lodalens hyllade roman om två unga kvinnor vars kärlek utmanas av sin samtid, har väckt känslor hos många.
– Antingen blir man påverkad på grund av sin sexualitet, eller på grund av vilket liv man lever. Lever jag sant mot mig själv? Är jag en bra förälder? Är jag kär? Allt det där har märkts. Och sedan har det varit så otroligt känsliga scener. Vi har bölat framför varandra hur mycket som helst, berättar Josefine.
Samtidigt har produktionen varit betydligt större än vad som först var tänkt. Filmen började underfinansierad, men teamet valde ändå att kasta sig ut. Under vägen lyckades man få in europeisk finansiering och kunde till slut genomföra filmen på det sätt man ville.
En stor del av inspelningen ägde rum i Estland, något som både varit en möjlighet och en utmaning. Där finns miljöer och äldre byggnader som varit svåra att hitta i dagens Stockholm.
– Vi vill inte bygga allt i studio, för det kan bli så dött. I Estland har vi hittat riktiga platser som gör att det blir äkta. Det har varit viktigt, att det ska kännas äkta och inte kännas som ett epokfilter.
Men det estniska inspelningsklimatet innebar också vissa kulturkrockar. När Lina Betnér, som spelar Lisa, åkte taxi på kvällen fick hon en nedlåtande fråga från chauffören som undrade hur det kändes att spela lesbisk.
– Man märker att det är ett mycket tuffare klimat där.
Under slutfesten i Estland kom dessutom en påminnelse om varför filmen är så viktig.
– Teamet fick lägga anonyma lappar i en låda där de fick skriva precis vad de ville, en person skrev: ”Still in the closet”. Då kände man ännu mer hur viktig filmen är.
Att spela in en historisk film i dagens Stockholm har också inneburit utmaningar. Ljudet från dagens stadsmiljöer kommer att kräva mycket arbete i efterbearbetningen, medan naturen spelat en viktig roll i filmen. Och där hade produktionen verkligen haft vädret på sin sida.
– Vi har haft helt absurt bra väder. Vi har haft flera dagar när vi varit ute och filmat och precis när vi brutit för lunch så har det börjat regna. Och en dag sa vi ”i den här scenen skulle det var snyggt om det regnade” Och vips så kom regnet. Jag vet inte vad det är men det känns nästan om om Lisa och Lillys andar varit närvarande.
En av de stora glädjeämnena har även varit skådespelarensemblen. Förutom Lina Betnér och hennes motspelare Bianca Delbravo finns bland andra Lena Endre, Maria Sid, Malte Gårdinger, Noel Flike, Jakob Öhrman, Anne Dahl Torp, Magnus Roosmann och Emil Almén.
För Lina Betnér har inspelningen varit en ännu större resa. Hon streetcastades till rollen som Lisa och hade inte gjort något liknande tidigare.
– Hon har varit med i nästan alla scener och hennes utvecklingskurva är det sjukaste jag har varit med om. Hon klarar liksom allt.
Lina och Bianca har bland annat fått lära sig tidsenlig dans och genomföra avancerade undervattensmoment där de ska kunna dyka ner flera meter och hålla andan. Dessutom har de haft de intima scenerna att förhålla sig till.
– Det är jättetufft att kliva in i det och våga. Vi har pratat jättemycket om varför man gör det och varför dessa scener är viktiga. Vi har närmat oss de här scenerna med trygghet och förtroende och haft en intimitetskoordinatorer på plats.
Nu väntar nästa intensiva fas: klippning, ljud och musik. Fem scener har redan klippts ihop och Josefine har fått en första känsla för materialet.
– Det är jättefint. Men nu är det ”kill your darlings” som gäller. Vi har väldigt mycket material.
Något exakt datum för biopremiär är ännu inte satt, men planen är att filmen först ska få möjlighet till ett festival-liv innan den går upp på bio nästa höst.
Efter fem år med manusarbetet är det alltså långt ifrån över trots att inspelningen nu är klar.
– Man är ju inte klok, säger Josefine och skrattar. Men film tar tid. Det är inga snabba puckar.
Och hur var det då att faktiskt säga de där orden: ”It’s a wrap” efter sista inspelningsdagen i Estland?
– Väldigt känslosamt men skönt också. ”We did it.” Varje dag går man in med en känsla av: ”kommer det att hända något idag, kommer något gå fel?” Varje dag kostar ju mellan 300-500 000 kronor… Så det var en väldigt skön känsla och samtidigt emotionellt med tjejerna. Det blir något speciellt när man jobbar med unga människor. De går in med allt, så nu peppar vi varandra hela tiden och tar hand om varandra.
