Niklas, ”På jakt” heter föreställningen, hur länge har du jobbat med den?
– Jag började skriva på manuset för två år sedan. Sedan dess har det omarbetats och fått vila i omgångar. Sedan februari har jag och min pianist Andreas Landegren träffats en till två gånger i veckan och repeterat tillsammans. Eftersom jag även står för regin har jag den senaste tiden filmat våra genomdrag och studerat vad jag gör där hemma.
Vad är det du är på jakt efter? Berätta.
– Jag är på jakt efter minnen jag trott jag helst velat glömma. Jag går tillbaka till när jag var liten och sedan är det som en bergodalbana av framgångar och motgångar i livet. Vad jagar vi människor och flyr vi oss själva i vårt jagande?
Monologföreställningar verkar vara på tapeten, Sissela. Maria Lundqvist, Mia Skäringer och Eva Dahlgren, har du varit på några av dem?
– Intressant att det bara är kvinnor som valt att göra den här typen av föreställningar… ja, och så jag nu då förståss.
Jag måste motvilligt erkänna att jag missat mina kära kollegors föreställningar. Alla är kvinnor som jag beundrar så det finns ingen ursäkt i världen.
Ensam på scenen med en pianist, läskigt?
– Att ställa sig på scen och öppna sig i 75 minuter är läskigt men också otroligt tillfredställande. Eftersom jag skrivit, regisserat och står där själv så känner jag ett stort ansvar. Jag måste veta vad jag gör och stå för det till 100 %. Dessutom har jag fantastisk uppbackning från Andreas vid pianot. Det ska bli spännande att möta publiken.
Är det allvar och humor?
– Absolut, för mig måste båda finnas med för att det ska bli underhållning. De personer som jag haft som provpublik har skrattat så de har gråtit och gråtit så de har… skrattat.
Vilken tror du kommer att beröras extra mycket av föreställningen?
– En av mina bästa vänner läste ett tidigt utkast av manuset och hon sa klokt att även om föreställningen skulle handla om mig så var jag tvungen att få det att handla om de som ska se föreställningen. Det har jag burit med mig och jag tror att alla kan relatera till mycket av det som jag berättar om.
En observant läsare känner kanske igen dig från Mamma Mia-musikalen där du spelade Tom, saknar du den tiden?
– Mamma Mia var en fantastisk tid och jag är enormt tacksam över att få ha upplevt ett så speciellt jobb i min karriär. Det finns dagar när jag tänker tillbaka men jag har ingen längtan tillbaka.
När sjöng du senast på en ABBA-låt?
– Sista föreställningen av Mamma Mia på Skandinavium för snart 4 år sedan.
Hur går det med kärleken, är du på jakt där också?
– Det går utmärkt, jag känner mig lycklig och harmonisk.

Föreställningen spelas måndag 2 maj och måndag 9 maj