Författaren Edmund White har gått bort, 85 år gammal. Han blev under sin livstid en central röst inom den queera litteraturen – där han inte bara var med att forma en genre utan också levde i dess historia.
Den fransk författaren Edouard Louis har berättat att ”i Frankrike har Whites böcker inte bara sett som litterärt betydelsefulla – de har även varit grundläggande steg i konstruktionen av ett gay jag”.
White debuterade 1973 med romanen ”Forgetting Elena”, som New York Times kallade ”ett förbluffande debutverk”. Med verk som ”A Boy’s Own Story” (1982), ”The Beautiful Room Is Empty” (1988) och ”The Farewell Symphony” (1997) blev han uppskattad för ett självbiografiskt berättande som var ärligt, erotiskt och hela tiden reflekterande.
Av hans romaner är det endast ”En pojkes egen historia” som givits ut på svenska.
Edmund White skrev även facklitteratur. Hans memoarer – bland annat ”My Lives” (2005), ”City Boy” (2009) och ”The Loves of My Life: A sex memoar” (2025) beskrivs som ”ibland chockerande, alltid litterärt precisa”. Han skrev också biografier över franska författare som Genet, Proust och Rimbaud.
White föddes 1940 i Cincinnati, Ohio. Barndomen kantades av övergrepp, psykisk ohälsa och tidiga försök att ”bota” hans homosexualitet genom terapi. Han har senare beskrivit skrivandet som sin livslånga form av terapi och det var som författare han fann sin frihet.
Redan på 1970-talet skrev han den banbrytande sexualupplysningsboken ”The Joy of Gay Sex” (tillsammans med terapeuten Charles Silverstein), och med ”States of Desire” (1980) dokumenterade han gaylivet i USA strax innan aidskrisen utbröt. Han var också medgrundare till Gay Men’s Health Crisis 1982 – en av de första aids-organisationerna i New York.
För White var det centralt att aldrig dölja sin sexualitet, varken i livet eller i texten. ”Om jag hade varit straight,” skrev han i City Boy, ”hade jag varit en helt annan person. Jag skulle aldrig ha vänt mig till skrivandet med en brinnande vilja att bekänna, förstå, rättfärdiga mig själv.”
Hans öppenhet och vägran att anpassa gjorde honom till ett litterärt föredöme för generationer av queera författare. Han undervisade vid universitet som Princeton, skrev över 30 böcker och vann en rad prestigefyllda litterära priser.
Under sitt livstid såg han en värld förändras: från att ha passerat Stonewall Inn den där natten i juni 1969, då protesterna mot polisens razzia blev starten på den moderna gayrörelsen, till att under 2010-talet bli gift med sin partner Michael Carroll och vara överlevare från den generation som drabbades hårdast av aids.
I en intervju för The Guardian 2000 sade White: ”Det är svårt att inte bli avtrubbad. Men det värsta för en författare är att bli avtrubbad. Din naturliga instinkt är att vilja glömma – men din djupaste känsla av plikt är gentemot historien, och de människor du känt och älskat.”
Han efterlämnas av maken Michael Carroll.
2012 träffade Stefan Ingvarsson och Roger Wilson Edmund White vilket blev ett radioprogram som sändes på P1.
Uppdaterad 2025-06-04
