“Ibland tycks det mig nästan parodiskt med alla poliser som dras med komplicerade och sönderfallande privatliv. Bergenhem har upptäckt att han är homosexuell! Och kan en sådan vara polis?” Så skrev Kristianstadsbladets recensent småsurt om ”Nästan död man” förra året. Åke Edwardson gillar inte kommentaren.
– Det var som att ”jaha nu är allting åt helvete, till och med Bergenhem har blivit homosexuell”. Vad menar man med en sån kommentar? Det är nästan lite brununiformerat, säger Åke Edwardson.
Hur såg din plan med figuren Bergenhem ut? Var det givet från start att han skulle vara bög eller bisexuell?
– Ja, det fanns något från början. Han går sina egna vägar och jag ville ge honom en slags ambivalens. Och redan i bok nummer fem, Himlen är en plats på jorden, träffar han en man.
Gjorde du någon särskild research när du byggde upp Bergenhem som just homosexuell och polis?
– Jag har pratat med poliser om det. Han är i en väldigt speciell miljö, en machomiljö där även en del kvinnor är väldigt macho. Men själv är jag inte bisexuell eller homosexuell, fast jag skulle kunna vara det. Alla karaktärer är en del av mig själv, en del är mer extroverta, andra mer introverta…
Och så tog du så att säga livet av din homo- eller bisexuella sida när Bergenhem dog i den näst sista boken?
– Ja, man kan fråga sig varför… Det sista jag ville var i alla fall att det skulle vara som att han får betalt för sina synder, att så illa kan det gå som homosexuell och polis… Fast hans skam för att komma ut gör nog att han tar risker som han inte skulle tagit annars. Hade jag skrivit det nu så hade jag kanske gjort annorlunda. Men stackars Bergenhem har råkat illa ut och jag är den förste att beklaga att han inte är med till slutet av serien.

Annons
Annons

”Den sista vintern” (Norstedts) av Åke Edwardson utkommer i september.