Paulina Brandberg (L) är åklagaren som gjort politisk raketkarriär och knipit en av 24 ministerposter i Ulf Kristerssons regering. Sedan den 18 oktober är hon Sveriges nya jämställdhetsminister och tf arbetsmarknadsminister vilket betyder att hela tjocka regnbågsportföljen har landat på hennes skrivbord på Fredsgatan. QX träffade Brandberg på departementet i början av november för hennes första intervju med hbtqi-fokus.

 Två år inom politiken och du har redan landat här. Är det typiskt du?

– Jag är själv lite chockad faktiskt. Det här hade jag inte räknat med. Jag har varit med i Liberalerna sedan 2014 men började engagera mig i rikspolitiken först 2020. Då hoppades jag väl kunna påverka lite grann med några debattartiklar, men det finns uppenbarligen en efterfrågan på folk som har erfarenhet utanför politiken och i den offentliga debatten. Jag är glad över att ha fått det här jättetunga förtroendet men jag känner också en stor ödmjukhet. För det är extremt viktiga frågor som jag fått på mitt bord.

Vilket av dina ansvarsområden känner du dig mest hemma i?

– Jag har mest erfarenhet inom jämställdhetsområdet. Som åklagare har jag jobbat med relationsvåld, sexualbrott, hatbrott och hedersrelaterat våld. Jag tror och hoppas att jag kan komma med nya perspektiv på de frågorna och förhoppningsvis göra skillnad.

Hur är din relation till hbtqi-communityt?

– Som liberal så är det självklart för mig att alla människor ska få forma sina egna liv. Jag har svårt att förstå att det ens kan vara en fråga, att vissa människor kan bli så provocerade över hur andra väljer att leva när det inte påverkar dem överhuvudtaget. När det gäller min egen erfarenhet av hbtqi-frågor så har jag under en period som åklagare arbetat specifikt med hatbrott vilket till exempel kan vara brott mot personer på grund av deras sexuella läggning eller könsuttryck.

Har du gått i någon Prideparad?

– Ja, två gånger. En gång för Åklagarmyndigheten och en gång för Liberalerna.

Till sin hjälp att navigera bland de nya uppgifterna har Brandberg fått en riktig veteran inom hbtqi-frågor – öppet homosexuella liberalen Martin Andreasson (som bland annat var vice förbundsordförande för RFSL på 90-talet) är Brandbergs statssekreterare.

– Martin är otroligt kunnig inom hbtqi-frågor och det känns jättebra att jag har honom. Vi jobbar mycket som ett team även om det är jag som syns och hörs. Sen har vi ju också en riktig superstar inom Liberalerna i Barbro Westerholm som har satt de här frågorna högt upp på dagordningen i vårt parti.

2020 införde den tidigare regeringen en satsning för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. De tog fram en handlingsplan och för att kunna arbeta med frågorna sköt man till 10 miljoner extra ur budgeten – ett tillskott som skulle gälla till och med 2023. När den nya regeringens budget presenterades den 8 november stod det klart att tillskottet förlängs i ytterligare ett år. Alltså 10 miljoner extra till hbtqi-frågor. Så vad exakt inom regnbågsportföljen ska pengarna gå till? De vet Brandberg inte än och ber att få återkomma.

Vilken är den viktigaste hbtqi-frågan enligt dig, nu när ni sockrat med pengar för en satsning?

– Att det skiljer sig så mycket i hur fritt man kan leva som hbtqi-person beroende på var man befinner sig geografiskt. I storstäderna är det lättare att leva fritt medan det på mindre orter i Sverige och inom vissa kulturer är väldigt begränsat. Till exempel inom hederskulturen finns det väldigt strikta normer för vilken mall man ska passa in i. Vi behöver få ett perspektiv som inte bara utgår från hur det är i Stockholms innerstad.

Hur vill du lösa det och få större tolerans runt om i landet?

– Steg ett är att uppmärksamma att det ser ur så för det pratas alldeles för lite om det. Och det finns inte bara en orsak till att det är så här. Ibland handlar det om en kulturell kontext och ibland handlar det om konservativa synsätt i vissa orter. Det är viktigt att identifiera de orsakerna och jobba med dem. Att prata om det i skolan och överhuvudtaget för att driva en normförskjutning.

”I regeringen är vi fyra partier som tycker olika i olika frågor”

Jag lyfter två exempel för Brandberg på saker som nu görs runt om i landet för att sprida kunskap om hbtqi-personer: Dragqueens som läser inkluderande sagor för barn, vilket Sverigedemokratiska politiker kallat ”motbjudande” och vill förbjuda. Och att RFSL och RFSU föreläser i skolor, vilket en Kristdemokratisk kommunpolitiker i Uppsala uttalat stark kritik mot och sagt att de ”våldför sig på unga”.

Kan man göra den normförskjutning som du önskar när insatser som dessa motarbetas? 

– I regeringen nu är vi fyra partier som tycker olika i olika frågor. Det är ingen hemlighet att det ser ut så.

Kommer det bli svårt för dig med dina liberala värderingar att driva de här frågorna såsom regeringskonstellationen ser ut?

– Jag kommer driva den politiken som jag anser behöver drivas. Vi är bundna i Tidöavtalet i vissa delar men vi kommer också driva politik utanför Tidöavtalet. Där kommer jag att driva de frågor som jag tycker behöver drivas. Sen måste det finnas stöd såklart men min utgångspunkt kommer vara den liberala utgångspunkten.

Hur reagerade du på att Richard Jomshofs (SD) sa till Arbetet att han ville avskaffa diskrimineringslagen?

– Jag såg först den rubriken och hajade till lite men sen uppfattade jag det som att han inte ville avskaffa diskrimineringslagen utan lägga till en diskrimineringsgrund för politisk uppfattning och det kan jag vara öppen för att diskutera. Men det är inte aktuellt att ta bort någon diskrimineringsgrund.

Jag uppfattade det som att han ville lägga ner diskrimineringslagen eftersom han sa att det var hans åsikt att ”lagen skulle avskaffas helst”. Men det kanske är en tolkningsfråga?

– Ja, jag tror det är en tolkningsfråga.

När kommer ett förbud mot omvändelseförsök på plats?

– Det är en del av Tidöavtalet och det är en fråga som kommer att prioriteras. Där kommer vi tillbaka till det här med att förskjuta normer, ett förbud mot omvändelseterapi är en jätteviktig åtgärd i det sammanhanget.

Den tidigare regeringens lagförslaget om en ny könstillhörighetslag fick stöd från de partiledare som deltog i RFSL:s debatt under Stockholm Pride 2022. Sen har vi inte hört något mer om den. Är det förslaget fortfarande aktuellt?

– Vår nuvarande lagstiftning är väldigt gammal. Det har skett mycket i vårt samhälle och i vår syn på hbtqi-frågor sen könstillhörighetslagen kom till. Vi måste definitivt göra en översyn och det arbetet har den tidigare regeringen redan påbörjat. När jag nu tillträder som minister med ansvar för de här frågorna kommer jag såklart titta på om det är något i förslaget som jag vill skruva i men ambitionen är att det ska komma en ny lagstiftning på plats. Sen om det kommer skrivas från det arbetet som har påbörjats får jag återkomma till.

Kommer riksdagen få ta ställning till en ny könstillhörighetslag under den här mandatperioden?

– Det är min ambition. Men jag vågar inte lova något, jag har suttit här i tre veckor.

Hur progressiv kan vi förvänta oss att den här regeringen kommer vara i regnbågsfrågor med tanke på att ert stödparti SD hittills har varit emot majoriteten av hbtqi-reformer som lyfts fram?

– Jag kan bara prata utifrån mitt engagemang och sen kommer det visa sig framåt hur långt vi kan komma i olika frågor. Men det är jag som har ansvar för hbtqi-portföljen och jag kommer att driva det aktivt. Jag hoppas att vi kan komma överens om riktigt bra politik som stärker människors möjlighet att leva i den identitet och sexualitet som de har.

Paulina Brandberg i Prideparaden.