Elfrida Bergman och Sara Lindquist har i över två års tid drivit projektet Queering Sápmi och under helgen presenterar de resultatet av det.

De båda är inte själva samer, men de fick veta att samiska hbtq-personer var osynliggjorda. För att lyfta deras erfarenheter intervjuade de 30 personer som ville berätta om sina liv. 200 timmar inspelat material och 20 000 bilder ledde fram till en bok och en utställning med livsberättelser och foton.

På helgens första dag, fredag, släpps boken och det blir premiärvernissage på Västerbottens museum i Umeå. Det kommer ungefär 100 personer från alla möjliga platser i Sverige, Norge och Finland.

På lördag anordnas en stor workshop där bland annat projektets deltagare, samiska organisationer, politiker och RFSL Ungdom medverkar.
– Då hoppas vi sätta agendan och diskutera vad som kan göras i framtiden, säger Elfrida.

Därefter är det dags för samedans.
– Det blir världshistoriens första queera samedans, säger hon.

Vad är det?
– På samiska tillfällen, på till exempel Jokkmokks marknad, så brukar det anordnas danskvällar. Det är ett festligt tillfälle där samer från alla generationer och platser möts för att umgås, dansa och flirta. På lördag blir det en queersamisk dans i stället, fast med klubbmusik. Vi hoppas på hångel, säger Elfrida.

Vad har du lärt dig under de här dryga två åren?
– Jag har lärt mig mycket. Det är inte klokt att vi kan så lite om Europas enda urfolk. Och vi glömmer ofta bort att Sverige är en förtryckarstat.

Hur då?
– Vi låter bland annat utländska företag härja fritt genom att prospektera för nya gruvor och förstöra markerna och vattnet. Vi bidrar till att döda den samiska kulturen. Förr mördades samer om de jojkade.

Genom tiderna har samernas mark koloniserats, en särskild ”lappskatt” har funnits och det har funnits en utbredd rasism.
– Det blir också ofta fel när man utan kunskap talar om samer. Många tänker sig en same som en heterosexuell man i kolt, som bor i en kåta, jojkar och äger renar. Få tänker på en homokvinna som jobbar på en reklambyrå i Kiruna, men den kvinnan är ju lika mycket same.

Vad har de queera samer som varit med i projektet lärt dig?
– Att de ofta känner sig förtryckta från två håll, dels från ett nationellt håll och dels från ett heteronormativt. Och så har de lärt mig att berättelser är ett sjukt starkt vapen mot fördomar.

Vad har du för förväntningar inför helgen?
– Förhoppningsvis skapas framtidsvisioner och kanske kan en queersamisk organisation bildas. Men om det bara leder till att fem ungdomar tar en fika om några veckor är det lika fantastiskt, säger Elfrida.

Sametingets ordförande, Stefan Mikaelsson, som förra året kom ut som queer är också han förväntansfull.
– Det blir kul att få gå omkring i en tight klänning, även om jag kanske har kolten på mig på fredag kväll, då första minglet är, säger han.