Inför valet 2022 skrev den dåvarande migrationspolitiska talespersonen Maria Malmer Stenergard för Moderaterna tillsammans med Öppna Moderaters dåvarande ordförande Kim Nilsson i en debattartikel i QX att ”kvinnor, flickor och HBTQ-personer är extra utsatta” och därför borde prioriteras när Sverige tar emot kvotflyktingar via FN:s flyktingorgan UNHCR.

Löftet återkom också efter valet. När Tidöavtalet presenterades rapporterade QX att kvinnor, flickor och hbtq-personer enligt avtalet skulle prioriteras inom den svenska kvoten för vidarebosättning. Rent formellt kan det kunna tolkas som att vallöftet hölls.

Men genomgången i AiP.nu av siffror från Migrationsverket visar att utvecklingen i praktiken har blivit minst sagt svag.
Efter regeringsskiftet sänktes den svenska kvoten kraftigt, från 5 000 kvotflyktingar per år till 900. När det totala antalet platser minskade föll också antalet kvinnor och flickor kraftigt i faktiska tal.

2021 tog Sverige emot över 3 100 kvinnor och flickor inom kvotflyktingsystemet. År 2023 var motsvarande siffra 320. De senaste åren ligger nivån runt 600.

Ännu tydligare är siffrorna för hbtqi-personer. Enligt uppgifter som AiP i sin granskning begärt ut från Migrationsverket fattades beslut om vidarebosättning för fyra hbtqi-personer 2023, fyra 2024 och fem 2025.
Migrationsverket uppger att en orsak är förändringar i hur den så kallade ”akutkvoten” används. Den har tidigare kunnat användas för särskilt utsatta fall, däribland hbtqi-personer. Efter valet ska platserna i stället kopplas till ”svenska intressen”, till exempel personer som arbetat för Sverige utomlands och har även använts för ukrainare som befunnit sig i osäkerhet i ett tredje land, uppges i AiP.

Myndigheten skriver till AiP att detta minskat möjligheterna att använda kvoten för att prioritera hbtqi-personer.
Trots detta säger Maria Malmer Stenergard, som var migrationsminister 2022–2024 och i dag är utrikesminister, till AiP att löftet har infriats.
– Ja, och det har vi verkligen gjort, säger hon men svarar inte på följdfrågan om att förändringen av hur den akuta kvoten används enligt Migrationsverket lett till det väldigt låga antalet mottagna hbtqi+flyktingar.

RFSL:s förbundsordförande Lovise Brade delar inte Malmer Stenegards bilden av att vallöftena har uppfyllts.
– Det gör mig väldigt bekymrad att regeringen vilseleder väljarna genom att påstå att hbtqi-personer har prioriterats, när resultatet visar motsatsen. Antalet hbtqi-personer som fått skydd som kvotflyktingar är nu försvinnande få, säger hon till tidningen AiP.