Ulrika Westerlund (MP) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S), båda engagerade i riksdagens hbtqi-grupp, lyfte på förmiddagen hbtqi-frågor under onsdagens debatt om demokrati och mänskliga rättigheter.

Westerlund, som tidigare varit ordförande för RFSL, beskrev hur hot och hat mot organisationen har förändrats. Under hennes tid som ordförande, 2010–2016, förekom hot och hatmeddelanden, men de präglade inte hela verksamheten. I dag lägger RFSL betydande resurser på att hantera hat i sociala medier. RFSL Jämtland/Härjedalen har till exempel, enligt Westerlund, haft närmare 50 säkerhetsincidenter på ett år.
Hon menade att utvecklingen för hbtqi-personer speglar en bredare tillbakagång för demokratin. Som exempel hänvisade hon till institutet vid Göteborgs Universitet,V-Dems rapport om demokratin i världen och civilsamhällets protester mot politiska beslut i Sverige.
– Ansvaret för att värna vår rättsstat och demokrati fortsätter och vilar på oss alla, i majoritet eller opposition, sade Westerlund.

Hon tog också upp Ungern, där parlamentet på tisdagen röstade för att ta bort hbtqi-begränsningar ur en lag från 2021. Westerlund kallade beskedet glädjande. Ändringen innebär en återgång från flera av Orbánregeringens begränsningar, men avskaffar inte alla diskriminerande regler i landet.
Öhrlund Castro fokuserade på Turkiet och de senaste veckornas gripanden av hbtqi-aktivister. Han beskrev civilsamhällets arbete för demokrati som beroende av långsiktigt stöd och kritiserade den tidigare regeringens minskade bistånd. Enligt honom har antalet bilaterala avtal med civilsamhället, däribland hbtqi-organisationer i Turkiet, minskat från 20 till sju på ett år.

Socialdemokraterna gick till val på att tillsätta ett hbtqi-sändebud vid Utrikesdepartementet, sade Öhrlund Castro. Uppdraget skulle vara att samordna Sveriges stöd för hbtqi-personers mänskliga rättigheter internationellt.
– Sverige måste vara en röst runt om i världen som inte bara försvarar hbtqi-personers mänskliga rättigheter, utan också tar strid för dem, sade han.
Westerlund har också frågat utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) om regeringen tänker sätta press på Turkiet efter rapporter om frihetsberövanden och förföljelse av hbtqi-personer. Frågan blir dock inte besvarad. Utrikesdepartementet meddelade på onsdagen att den inte bedöms vara en fråga som bör besvaras av en övergångsregering.