Abel är i 40-års åldern, kommer från Nigeria och lever just under extrem press. Trots att Hbtq-personer förföljs i Nigeria anses han inte ha tillräckliga skyddsskäl för att få stanna i Sverige. När hans kille blev mördad flydde han och kom till Sverige 2016. Men hans skyddsskäl anses inte vara tillräckliga, och han har fått avslag från Migrationsverket.

Abel är just nu självmordsbenägen. Han väntar på att bli utvisad från Sverige eftersom han inte är betrodd av Migrationsverket. QX får först höra talas om Abel genom att hans psykolog Adam Davies gick ut på Facebook och skrev att Abel behöver akut hjälp.

Abel är akut suicidbenägen” och ”den här stackars killen kommer med stor sannolikhet inte att överleva utvisning till ett land där hans pojkvän misshandlades ihjäl” skrev Adam på Facebook.

Abel sitter nu i förvar och mår mycket dåligt psykiskt. Han sover inte och han säger till QX att han ständigt tänker på att ta sitt liv.

Abel blev föräldralös tidigt i livet. Han förlorade sin pappa tidigt och hans mamma dog när han var 16 år. Han flyttade in hos mammans väninna som dog två år senare.

Abel hade en pojkvän i Nigeria, de var inte öppna utan levde i smyg och dolde sitt förhållande.
– Vi levde med en konstant rädsla. Och det gjorde att jag mådde psykiskt dåligt. Vi tog oss till olika ställen där vi kunde hålla oss från folks blickar och men en dag så blev vi påkomma. Polis och andra bröt sig in i huset och misshandlade min kille till döds. Jag överlevde genom att ta mig ut genom fönstret. Det var totalt galenskap det som skedde.

Abel berättar att han haft stora problem med att erkänna för sig själv att han gillar män.
– Det är till och med svårt att erkänna det för mig själv. Fast jag accepterar mig själv, berättar han.

Abel sökte sig till Sverige via Grekland för att han hade googlat om att Sverige var gayvänligt.
– Jag berättade för Migrationsverket på en gång att jag var gay. Och jag berättade vad som hänt mig och min pojkvän.  Trots det blev jag inte trodd. Jag träffade en advokat som kom och gick. Processen gick inte rätt till, jag vet inte varför Migrationsverket inte tror mig. Jag har inte fått en ny intervju. Det var svårt för mig att berätta för jag har hållit dessa känslor hårt inne i mig och i Nigeria kan man inte komma ut. Det av rädsla för ens liv.

Homosexualitet är olagligt i Nigeria, Hbtqi personer lever ständigt med rädsla för att hamna i fängelse eller värre, i vissa regioner är det dödsstraff. Våld mot Hbtqi-personer sker ganska frekvent och det finns inte särskilt många som är öppna med sin läggning.

Abel var öppen för Migrationsverket men det var hans första gång någonsin som han berättade för någon utomstående om sin läggning. Han var även mycket traumatiserad under intervjun.
– Det var första gången som jag kom ut för någon. Att berätta för någon om mina känslor är svårt och jag var mycket blyg och nervös. Det gjorde att jag inte kunde prata öppet om mina känslor. Nu sitter jag här i förvar och lever under utvisningshot. Jag vill inte leva. Självmordstankar florerar ofta runt i min hjärna.  Jag är mycket rädd för vad som kommer hända mig när jag kommer till Nigeria. Jag har fått många hot och rena dödshot via sociala medier för att jag är gay. Jag vill att Migrationsverket tittar närmare på dessa hot, och mitt fall.

Abel berättar att han även blev misshandlad av landsmän här i Sverige för att han är gay. Han hade varit på en fest och blivit igenkänd från sociala medier och blivit påhoppad.

På Abels facebook-sida har personer som bor i Nigeria skrivit ut hot om att han skall dö om han återvänder.  Bland annat skriver en person som bor i Lagos efter bilder och filmer från Prideparaden 2019: ”This death gay Nigeria man, come to Nigeria and you will be prosecuted don’t think you can run for ever. Death await you here Nigeria”. En person som bor i Stockholm skriver: ”Oh my God.Abel! How could you disgrace our family like this. I hope you know what happens to you if you ever come back to Nigeria. I weep for you. You are a closed chapter. You are finished! Don’t you know what happens to gay in this country? They will kill you ,they will burn you alive.

Abels har isolerat sig socialt i Sverige berättar psykologen Adam Davies berättar för QX.
– Han upplever inte att han har några vänner kvar och han har svårt att känna tillit till någon. Han upplever inte att någon bryr sig om honom eller vill hjälpa honom. Detta är också ett typiskt problembeteende hos traumatiserade individer. Han berättar att de enda som någonsin älskat honom, hans föräldrar och pojkvännen som misshandlades ihjäl, har tagits ifrån honom. Han hoppas bli återförenad med dem när han dör, säger Davies som berättar att de fick kontakt med varandra via RFSL Newcomers.

– Min bedömning är att Abel är akut suicidbenägen. Han skär sig och visade mig ett sår över handflatan som han gjort allt djupare. Han uttrycker likgiltighet inför följderna av sitt självskadebeteende, säger Davies.

Adam Davies är helt säker på att Abel är gay och att Migrationsverket missbedömt honom.
– Det är min övertygade uppfattning att det rör sig om en homosexuell individ från ett, jämfört med Sverige, extremt homofobiskt samhälle. Han lider av ett komplext posttraumatiskt stressyndrom. Abel säger sig vara livrädd att bli utvisad till Nigeria och hans stress och ångesttillstånd bedöms vara så allvarligt att det finns akut risk att han begår självmord vilken dag som helst. Det verkar som Migrationsverket har gjort en bedömning där man nekar individen asyl i Sverige utan kännedom om Abels psykologiska tillstånd.

Davies menar att det inte är troligt att Abel kommer överleva en utvisning.
– Min psykologiska bedömning ger en helt annan syn på hans trovärdighet. Det förefaller klart sannolikt att denna individ inte skulle överleva en genomförd utvisning.

QX har även varit i kontakt med Silas Aliki som är Abels juridiska ombud.
Jag anser att de så kallade trovärdighetsbedömningarna, där Migrationsverket gör en bedömning av om de anser att den sökande gjort sin tillhörighet till gruppen Hbtq-personer, bör avskaffas helt, och att Migrationsverket istället som utgångspunkt skall tro på en person som berättar om sin sexuella läggning och/eller sin könsidentitet.

Silas fortsätter att berätta om asylprocessen och de svårigheter som finns där och vad det innebär för säkerheten
– Som asylprocessen är utformad, där prövningen är muntlig och det ställs höga krav på att berätta detaljerat om exempelvis svåra erfarenheter eller abstrakta saker som tankar och känslor, missgynnar den personer som lider av exempelvis posttraumatiskt stressyndrom. Därför kan dessa personer ha svårt att exempelvis minnas eller berätta detaljer. Det finns avgöranden från Europadomstolen som hanterar frågan om hur exempelvis effekter av tortyr skall hanteras under asylprocessen, men just för gruppen Hbtq-personer nöjer sig myndigheterna ofta med att säga att de inte anser att personen visat att den är Hbtq-person, och att tidigare tortyr därför inte har något samband med de åberopade asylskälen.

Silas menar att det har generellt blivit svårare att få stanna i Sverige, till följd av politiska beslut som exempelvis tagit bort en del juridiska möjligheter att få stanna, men också i vissa fall gjort att kraven för att beviljas skydd har höjts.
– Bedömningarna av Hbtq-personers asylskäl upplever jag har varit relativt likartade genom åren.  Sexuell läggning och könsuttryck (exempelvis att som cisman uttrycka sig feminint) är olika skyddsskäl, och hur de bedöms beror bland annat på vilket land personen prövas mot. Det ställs ofta frågor under asylutredningen om den sökande till exempel besökt hbtq-relaterade verksamheter eller engagerat sig i föreningar för Hbtq-personers rättigheter, och ibland upplever jag att svaren på de frågorna påverkar bedömningen.

QX sökt även sökt Migrationsverket och deras Hbtq-specialist Annica Dalquist. Hon har inte svarat men har i en intervju i Sveriges Radio P1 kommenterat just hbtq-flyktingar.
Migrationsverket har tidigare kritiserats för hur de behandlar asylsökningar från Hbtq-personer. Vi försöker de få fram en helhetsbild av personen. Frågor om relationer, öppenhet och engagemang kan förekomma som en del i det.

Hon menar att vi alla är präglad av de normer vi vuxit upp med. På Migrationsverkets kurser och utbildningar om hbtq-frågor jobbar de aktivt för att motverka stereotypa frågor och bedömningar.

QX avslutar med att fråga Silas Aliki om hur hon ser på Abels chanser just nu och om hon tror att han kan få asyl.
– Abel har ett skyddsbehov mot Nigeria, eftersom han dels är Hbtqi-person och det inte går att leva öppet som det i Nigeria, dels redan har blivit utsatt för förföljelse i Nigeria. Därför bör han få skydd i Sverige. Just nu är hans chanser att få stanna i Sverige tyvärr små, eftersom Migrationsverket menar att de inte tror på det han har berättat och han dessutom blivit tagen i förvar.