Melodifestivalen: Dolph är kungen!

Då var vi gång igen! Era schlagerrapportörer Ronny & Ken har nu i två dagar bollat betyg fram och tillbaka efter att ha sett massvis av repetitioner med veckans åtta låtar.
Här finns lite av allt, och det är det som gör deltävlingen så svårtippad. Vi är dock överens om att en av Globen-biljetterna går till Ola och hans ursnygga poplåt Unstoppable. Sen blir det tufft.
Mer om det längre ner.

Fast egentligen ligger vår förtjusning den här veckan i hela programmet och inte i de tävlande låtarna. Inledningsnumret med Charlotte Perrelli, Nanne och Sonja som metallicgudinnor sjungandes en egen version av Bonnie Tylers Holding Out For a Hero är något av det maffigaste (och bögigaste) vi sett på en schlagerscen. Enormt läckert och tungt att inleda med ett shownummer som det bara gnistrar gala om.

Det har skrivits en del om programledarna och vi stormgillar konceptet med att de är tre. Måns sköter sig briljant och borde få ännu mer utrymme fortsättningsvis. Christine Meltzer är ett skönt inslag och funkar charmigt i greenroom och som låtpresentatör.
Men det känns lite fel att hon ska ha hand om det spännande momentet som presentatör av vilka låtar som gått vidare till andra omgången. Det blev lite småsnurrigt och fnittrigt, och det är ett NO-NO i det sammanhanget. Låt Måns ta över.

Men det alla kommer att snacka om efter deltävling ett är Dolph Lundgren. Första halvan bjuder han oss lite småkul skämt som levereras sådär, men när han sedan kommer in och sjunger och dansar i ”A Little Less Conversation” så är vi övertygade om att han genast blir kung för tittarna. Han showar (och slår sönder saker) som aldrig förr, och vi kan redan nu flagga för en Björn Gustafsson-hype.
Enormt kul, och mycket välförtjänt. Dolph blir helt klart schlagervinterns man.

Men nog om det. Kvällen handlar ju trots allt om vad vi ska skicka till Eurovision.
Så här säger vi:

Ola ”Unstoppable”

Ronny
QX QX QX QX
När jag hörde demoversionen av Olas låt tyckte jag att den var stompig, utan hitfeeling och osvängig. Nu när jag ser Ola på scenen med den omproducerade moderna poplåten ändrar jag inställning. Unstoppable är catchy, cool och, faktiskt, lite sexig. Ola sjunger enligt mina öron ljusår bättre än tidigare och jag tror att det här blir en given finalist på lördag.

Ken
QX QX QX QX
Deltävlingen börjar med det som är veckans största hit och bästa låt i mina öron. Ola lämnar åttiotalssoundet för en snygg variant (och uppdatering) av EMDs låt ifjol, tufft sockrad med en klistrig pianoslinga och framförd med självsäkra rockposer. Definitivt bland de fyra främsta och förhoppningsvis rakt till Globen – där hör nämligen både Ola och den här låten absolut hemma. Väldigt nära ett femte QX – men det spar jag till Globen.

Jenny Silver ”A Place to Stay”

Ronny
QX QX QX
Glöm att hon en gång i tiden vann TV3:s egen Melodifestival med Viva, Fernando Garcia (och körade bakom Nick Borgens Små minnen av dig i MF 1994). Här serveras vi Jenny Silver (ex-Öhlund) i urmodern Kylie-skepnad med en låt i knulltempo. Jenny sjunger en porrigt suggestiv electroballad med en touch av Lil Louis 80-talsstönare French Kiss. Jag räknar ut den totalt. Men dåligt är det då rakt inte och den en-kamera-filmade scennumret kan vara det snyggaste och mest innovativa på många år i Melodifestivalen.

Ken
QX QX QX QX
Det här är förmodligen helt chanslöst på lördag – det kanske till och med kommer sist – men jag tokälskar den här typen av tung, suggestiv danselektro, här framfört snorcoolt och Kylie-aktigt av den före detta dansbandssångerskan Silver. Nästan refränglöst, men med en så tung bas, ett sådant skönt driv, så snygga fingerknäppar och ett så härligt oh-oh-oh-parti att jag blir helt lycklig. Precis min grej. Love it!

Linda Pritchard ”You´re Making Me Hot Hot Hot”

Ronny
QX QX QX
Rödhättan Linda bjuder på ett rejält ESC-nummer komplett med rumpskakardans, sexiga kördanserskor och sexigt Ani Lorak-anslag. Låten är en skön bagatell som jag bara vill ut och dansa till. Och den skulle nog ha kunnat ha tagit sig någonstans om inte Linda varit så kall och skippat all antydan till leenden. Hon sjunger asbra och Beyonce-dansar som satan, men det går inte genom rutan. Och alla de där wailningarna: Sålla! Sexa som bäst.Synd på så snygg låt.

Ken
QX QX
En låt som med lätthet skulle ha kunnat tävla för typ Grekland eller Ukraina i Eurovision. Snyggt nummer med läckra dansartjejer, och en helt okej dänga framförd av en rödhårig stensäker Shakira. Säkert en stor favorit för många ESC-fanatiker, som lyckligt kommer att skaka sönder rumpan på schlagergolv över hela Sverige till denna Sirusho-trudelutt. För mig är det dock något som fattas för att jag ska våga tro på en riktigt bra placering lördag. Kanske hjärta? En andrachansenplats finns dock inom räckhåll.

Pain of Salvation ”RoadSalt”

Ronny
QX
Med rätt låt hade det kunnat bli Takida-succé rakt in i Globen. Men i det här sömnpillret händer ingenting. Nothing. Nada. Nichts. Om folk röstar det här vidare får dom skylla sig själva.

Ken
QX QX
En låt som kunde ha varit en livsfarlig Globenkandidat om det bara hänt något litet, litet med den efter starten. Om de medlemmar som nu står blickstilla bakom skönsjungande Daniel på scen bara fått addera ett ynka litet gitarriff eller någon form av kontrollerat kaos till den här innerliga rockballaden så hade alltihopa blivit något helt annat och förmodligen också en stor radiofavorit. Det kan kanske funka ändå, allt känns nämligen väldigt ”på riktigt”, men nu känns den mest till för bandets allra trognaste fans. Tyvärr. För här finns ett frö till något stort.

Anders Ekberg ”The Saviour”

Ronny
QX QX
Pompös operapop med en spännig Ekborg i centrum av ett sexsvultet damsällskap från nån musikal. Antingen är det Globen eller också blir det platt fall, det känns som att det inte finns nåt mellanting. Jag har ingen aning, för låten är rätt okej i sin schlagriga stass, men sprätten Ekborg är så avtändande självgod att jag blir förbannad.

Ken
QX
Svulstig musikal-möter-eurovisionrockopera-variant på O Sole Mio med Ekborg som tupp i ett hönshus fullt av kvinnor (iklädda något som blev över från Dramatens uppsättning av Nine) på scen. Kan säkerligen bli livsfarligt då den klistriga Tony Nilsson-refrängen sitter som en truckerkeps efter en enda lyssning. Tyvärr passar den mig lika illa som en sådan, och även om jag ser mig fylleskrålandes till det här i flera år framöver så köper jag inte alls den här Les Miserable goes Duvemåla-smeten med sina gitarrylande verser. Bra röst har killen dock. Såklart.

Jessica Andersson ”I Did it For Love”

Ronny
QX QX QX QX
Hej Ronny-låt. Jessica Anderssons tredje soloförsök i Mellon måste ta henne till Globen. En mäktig och känslosam megaballad där Jessica får visa upp hatt hon är en grym sångerska, måste väl vara ett succérecept som funkar? För mig är det här rysningar, och låten är till och med bättre än en låt som Empty Room. Deltävlingens bästa låt.

Ken
QX QX QX
Jessica sjunger innerligare och bättre än någonsin tidigare i Melodifestivalen och ensam bland mängder av ljusstrålar har hon förmodligen med den här fina (men ganska formulativa) schlagerballaden sin bästa chans att nå Globen direkt som soloartist. Själv tycker jag det fattas något litet för att vi ska kunna börja prata Empty Room, men med sina fjäderlätta countryvibbar och med en stabil insats från Andersson tror jag absolut den hittar sin P4-publik och har chans på topp fyra.

Frispråkarn ”Singel”

Ronny
QX QX QX
En riktigt cool, svängig raplåt på svenska. Japp, jag är allvarlig! Hunkige Håkan, eller Frispråkarn som han kallas på scenen, är ett skönt inslag efter ett tjog ”lugna uttryck” och jag börjar mer och mer tro att han kan skrälla sig in på en ”Andra Chans”. Jag tror att jag inte är ensam om att vilja leka singel med Frispråkarn efter den här kvällen.

Ken
QX QX QX
Vi är inte direkt bortskämda med bra hiphop som känns på riktigt i Melodifestivalen, men här tror jag minsann att Frispråkarn kommer och ändrar på det. Kan denna prydligt klädda gosse med sin snygga rap i verserna (och med ekande tjejsvar i den klistrande refrängen) förlänga sin publikfriande promenad ut i publiken och hålla hela vägen till Andra Chansen? Inte helt omöjligt – och väldigt roligt i så fall.

Salem Al Fakir ”Keep On Walking”

QX QX
Nej, det här var inte min påse, och jag tror inte heller att tv-tittarna kommer att bli vidare förtjusta. Låten bara puttrar på och har varken refräng eller hitfeeling. Andra Chansen.

Ken
QX QX QX
Det är något märkligt introvert med den här fakiren, där han som en liten kostymklädd skolpojke gömmer sig bakom sin flygel. Samtidigt är det en riktigt trevlig låtbekantskap han presenterar oss för (möjligen bättre designad för P3 än för Melodifestivalen) och den är lätt att tycka om från den snygga inledningen till det absurt abrupta slutet. Dock tycker jag att det avskalade numret med bara en flygel känns helt bakvänt till den här rätt beat-tunga poplabyrinten. Svårtippat. Globenchans och sjätteplats-feeling på samma gång. Men jag gillar det.