Det började ju så bra. Rätt låtar gick ju vidare i princip hela vägen. Men sen spårade det ur. Era Schlagerprofiler var så glada över Top Cats rockabillyvinst över Dynaztys hårdrock och Andreas Johnsons uttåg ut festivalen till förmån för Timoteijs vidareavancemang. Men sen kom motgång nummer ett med Thorstens vinst över schlagerhjältarna Christer och Lotta. Och sen hämtades det upp med Sean Banans vinst över Youngblood (som sjöng bättre än någonsin).

Sen började det bli mindre kul. Visst, vi accepterar Top Cats Baby Doll-vinst över schlagriga kexen Timoteijs Stormande Hav-förlust. Det är okej, och i grunden av Baby Doll vilar en rätt snygg Mello-refräng. Men vad fan, tjejerna borde helt klart ha varit i final för att behålla schlagern i Globen. Nu finns det INGENTING som ens påminner om schlager i Globen. Och det känns inte så skoj.
Inte för att det ska vinna, men det har sin plats där precis som hårdrocken, dansdängorna, balladerna och Miraklen.

Men det vi, QX Schlagerprofiler, såg inträffa sedan var den största plumpen i protokollet. Förlåt. Om ni älskar Thorsten Flinck så ska ni nog läsa en annan krönikör. Markus Larsson på Aftonbladet kanske?
För vi tycker inte om Thorsten Flincks överspelade illa sjungna parkbänksballad.
Det finns liksom inte en sträng i undertecknad som går igång på den här rödvinssludderdyngan, och att Thorsten fick slå ut iTunesfemman Sean Banans smått geniala humorschlager med extra allt, Sean den förste Banan är allt annat än okej. Sean skulle ha varit i Globen. Punkt.
Men visst Thorsten. Kom till Globen du, så får vi se vad du har att hämta där, förutom en placering nånstans i mitten.
Det som stör mig mest i allt det här är att alla hävdar att det är så ”äkta”.
Eh, nä. Det är inte mer äkta än nånting annat i finalen. Björn Ranelids poetiska kärlekscitat är minst lika ”äkta” då. Eller Mollys gråtballad. Eller Dannys självlysande kärleksförklaring Amazing.
Så varsågod, berörs gärna av Thorsten och rösta på honom. Men sluta dra fram ordet ”äkta” i sammanhanget. Det blir inte mer på riktigt bara för att man har en röd sammetsgardin i bakgrunden och kompas av rödvinsvänstern jämfört med om man har ett discokomp och en sjungande ex-Caracola med på scenen.

Nu siktar vi mot en final som kunde blivit magisk, men som nu blir utomordentlig med en stor fet plump i startordningen. Men WTF.
Loreen kommer att vinna alltihopa. Och det är väl egentligen det enda som räknas.
Eller hur?