”Jag är fortfarande i chock”

– Storfavoriten Frans om genombrottet, nervositet och problemhår.

Genrep, fredag kväll i Gavlerinken, Gävle, för två lördagar sedan: Ett par textrader in i If I Were Sorry börjar publiken klappa med, och klappar sedan med i hela låten och tokjublar när den tar slut. Under kvällen går sjuttonåringen Frans Jeppsson Wall från chanslös i oddslistan till total vinnarkandidat i Melodifestivalen. Sedan dess har hans låt konstant toppat iTunes och Spotify, och satta pengar på honom som vinnare ger 1,50 gånger insatsen. Frans är årets stora genombrott.

Hur ser du på din Melloresa?
– Jag är fortfarande i chock. Allt som hänt sedan Gävle är i smältningsfasen. Mina hörlurar satt inte i ordentligt under genrepet, så jag skulle egentligen inte ha hört så mycket av publikreaktionerna, men det var ju kul att jag gjorde det. Det var helt magiskt.

Dagarna innan delfinalen så var det skriverier om hur introvert du var på scenen och att du hade svårt att hitta tv-kamerorna..?
– Ja, men vi misslyckades med alla kameror under repetitionerna, och steg för steg satte jag det. Men jag har fortfarande inte helt koll (skrattar). Däremot underlättade det mycket med publik, det gav en helt annan atmosfär. och känsla. Så på lördag kommer det att sitta.

Du är killen alla pratar om just nu, är du medveten om det?
– Jag har försökt hålla mig borta från sociala medier, för jag blir ganska insnurrad om jag börjar läsa mycket. Men jag förstår ju att det hänt något, och att låten går bra. Och allt positivt jag får gör att det känns otroligt bra, det ger mig bra självkänsla.

Är du nervös?
– Nej. Jag är mindre nervös nu än inför deltävlingen i Gävle. Då visste jag inte vad som skulle hända eller vad jag skulle göra. Nu har jag koll på det, och det känns riktigt bra.

Hur ser våren ut ifall du vinner?
– Våren är ganska lugn, det är skola och så. I sommar däremot smäller det, för det har kommit in väldigt mycket jobb de senaste veckorna…

Du slog igenom som sjuåring med Zlatan-låten Whos tha man?, är det en hjälp för dig att redan ha stått i rampljuset?
– Nja. jag har alltid varit trygg i rampljuset. Det är sån jag är och jag är bekväm i den roll jag valt. Så nej, egentligen inte, det har inte spelat så stor roll tror jag.

Hur var det att komma tillbaka i skolan efter vinsten i Gävle?
– Det var helt okej. De som går i samma gymnasium känner mig så det är inte så konstigt att jag var med i Melodfestivalen. Men det är klart att det kanske blivit en och annan viskning och blick men då brukar jag skoja med dem och glo tillbaka och säga att jag hörde det där (skrattar).

OM du vinner, hur ser du på att tävla i Eurovision då?
– Bara det att få representera Sverige är en enorm ära som jag skulle se fram emot väldigt mycket. Det är så stort för mig. Att folk stöttar och är stolta över det jag gör är väldigt fint.

Det är ett väldans provande av mössor, kepsar och frisyrer under repetitionerna…?
– Haha, jamen det är svårt att bestämma vad som funkar. Vi var helt inne på mössa först, sen körde vi utan i Gävle men med en hyfsat städat frisyr. Grejen är att mitt hår är stort och krulligt egentligen, och det tar verkligen 40 minuter att få på plats. Så, vii får se vad det blir…

…Och scenkläderna?
– Vi vill behålla det enkla och coola. Vi får se vad det blir, ett och annat plagg kanske ändras. Men det blir inget stort.