För oss på QX är det helt overkligt att Eva Bergström nu har lämnat oss, bara 56 år. Visst förstod vi att hennes sjukdom var tuff att besegra, men vi hoppades och vi ville att det skulle gå att få kontroll över cancern. I morse avled Eva efter en vecka på sjukhuset där familj och många vänner funnits vid hennes sida.
Idag sörjer Evas familj och idag sörjer även alla hennes många vänner. På QX minns vi en nära vän och kollega. En medarbetare som visste vart skåpet skall stå. Tuff, bestämd och samtidigt så oerhört vänfast och engagerad. Det blir tomt nu. Det blir oerhört tomt utan dig, Eva.

Eva har varit en central person i den stockholmska gayvärlden. På det personliga planet har Eva varit med och stöttat under de svåra åren då sjukdomen aids drabbade så många av hennes vänner. Hennes engagemang var kompromisslöst och djupt rotat i den självklara känslan av solidaritet.
Inget gjorde Eva så förbannad som att se hur medmänniskor behandlades illa. Hennes förmåga, vilket är en förmåga av hög klass, att vid behov vara bitsk använde hon just för att tydligt och klart säga ifrån mot det som är orätt. En förmåga som lika snabbt vändes till skratt och glädje.
När Magda Gad nyligen intervjuade Eva i QX berättade hon hur insikten om hur homosexuella behandlades illa redan kom i ungdomsåren då en 16-årig skolkamrat kastades ut från sitt hem när han kom ut. Eva upplevde själv fördomar som ung mamma och hon berättar hur hon var den som alltid blev arg när hon stötte på rasism.
För gayvärlden har hennes lust till fest gett oss de bästa gayklubbarna. När Eva öppnade Paradise 1990 på Ritz som hon varit engagerad i sedan början av 80-talet, var det den undergroundklubb hon och hennes gäster länge saknat. Här stod musiken i centrum och här blandades gayvärldens alla personligheter på det rökfyllda pumpande dansgolvet.
Eva öppnade baren och klubben Oz strax därpå, i december 1991, vid Sankt Eriksbron. En permanent mötesplats med bar, restaurang och dansgolv, som på den tiden var något ovanligt i Stockholms gayvärld. Det var också här som Eva började engagera sig som volontär i Noaks Ark då en medarbetare i personalen fick veta att han var hiv-positiv.
Squeeze är ännu en klubb Eva drev i en squash-hall på S:t Eriksplan. Kort efter att QX startade kom Eva till oss och tog hand om annonsförsäljningen. Hon stannade till hon våren 1999 tog beslutet att äntligen fly den förbannade svenska vintern med mörker och kyla och flytta till Mallorca.
Nå, var hamnar Eva vid flytten? Såklart bara ett stenkast från Avenida Joan Miró, som hon snart upptäckte var stadens klassiska gaygata!
”När jag var yngre gick jag till Café Opera ibland, men det slutade alltid med att jag stod vid en pelare och blev förbannad på alla gubbar. Så har jag aldrig känt med mina bögvänner. Jag tror att vi ger varandra styrka på något sätt”, berättade hon i QX.
När Eva flyttade tillbaks till Sverige 2008 för att vara närmare sin dotter och barnbarn kom hon också tillbaks till oss på QX. Här tog hon hand om ekonomi, jobbade med distribution och GayMap. Och så fick Eva ansvar för QX tält på Pridefestivalerna. I ett myller av regnbågsfärger såg hon till att allt flöt samtidigt som hon träffade alla sina gamla gäster från gayklubbs-åren.
I somras fick Eva cancer-diagnosen. Ett besked som lätt kan bryta ner den starkaste. Eva var inriktad på att klara de tuffa behandlingarna och hon var också bestämd på att inte isolera sig. Hon var så ofta hon klarade det uppe hos oss på redaktionen och hon kunde, trots att hon var mitt uppe i en ny tuff behandling, ta med sig sin pappa med fru till årets GayGala i början av februari. Den ville hon, för allt i världen, inte missa.
Och här fick Eva en sista gång träffa många av sina vänner i gayvärlden. Inte planerat som något tårfyllt dramatiskt farväl, utan för att trots sjukdomen få komma ut i en miljö av fest och glädje.
För bara en vecka sedan fick Eva läggas in på sjukhuset efter att komplikationer tillstött. Det har inte varit många minutrar den här veckan som hon varit ensam på rummet. Naturligtvis är det så. Eva har under sitt liv gett så många så ofantligt mycket kärlek och en massa jävlar anamma. Vi på QX och vi i gayvärlden har på riktigt förlorat en vän. Lyckligtvis lever erfarenheter och minnen vi fått vidare, länge. Mycket länge.