Idag släpper vår rappande HBTQ-favorit Mandy Rich nya singeln Säg vad du vill. Vi kollade läget med henne inför släppet.

Berätta om Säg vad du vill!

– Låten skapades ur ren frustration över samhällsutvecklingen och just hur musikbranschen ser ut. Att vi inte får glömma varandra men samtidigt lämna sådant som tar mer energi än vad det ger. Det känns som att Sverige måste vakna på flera plan och jag hatar verkligen att bli politisk, men vi behöver en förändring. På låten spelade vi även in en fantastisk barnkör från Enköping. Men mer intressant är vad låten får just dig att känna?

Vem är Måns du gör låten med?
Måns Billner är en av mina närmsta vänner och min producent. Det var faktiskt den svenska hiphopgruppen Södrasidan som introducerade oss. Måns har alltid lyssnat på min vision och trott på det jag gör sen start och att han själv varit aktiv i musikbranschen i över 10 år med fyra guldskivor bakom sig så har han varit en otrolig bra stöd. Jag citerar måns: ”Vi har gjort massaker Mandy och historia även om ingen känner till den”
Vad har du lärt dig om musikskapandet och artisteri som du inte visste för ett år sedan?
– Att inte ta något för givet och alltid kämpa stenhårt för att uppnå ens egna drömmar. Det handlar inte om streams eller pengar, klart det triggar egot ju mer gage jag kan ta och ju fler det står i publiken, men vägen dit är att offra allt annat. Jag har lärt mig enormt mycket om framförallt mig själv men också hur musikbranschen ser ut. Det är ingen som bryr sig helt ärligt, alla är upptagna med sitt eget och varje låt jag släpper som jag ändå lagt ner hela min själ i och tagit över sextio timmar att färdigställa så når det ändå inte ut. Samtidigt påminner mina lyssnare mig om varför jag började med musiken från allra första början vilket jag är otroligt tacksam för.
Vad händer den närmsta månaden?
– Förutom releasefesten 4 december på Yellow i Stockholm så är tanken att försöka ta det lugnt och samla energi. Vi har precis gjort klart ytterligare en singel som kommer släppas i början på nästa år.
Du har benämnts som transrappare, känns det mossigt att prefixet trans måste nämnas eller är det en bra sak som gör att du sticker ut?
– Det är tråkigt att alltid behöva ”make a statement” så fort jag är i ett offentligt rum men såklart gled jag med den beskrivningen under mina två första år just för att det stack ut. Men grejen är att oavsett prefixet eller inte så sticker jag ändå ut varje gång jag ställer mig på en scen eller intervjuas. Jag är kvinna och har alltid varit så det skulle vara skönt om vi kom vidare i processen, men allt tar väl sin tid I guess!

Har attityden till dig och din bakgrund mjuknat eller hårdnat ju mer folk i branschen du lär känna?
– Jag tycker ändå acceptansen bland kreativa människor överlag alltid varit lättare än gentemot samhällets förväntningar. Musikbranschen i sig är hård och vet inte om den är transfobisk eller inte? Men kan uppleva att ingen riktigt vågar stå bakom mig trots att alla säger att det jag gör är bra. Mina fans är helt med mig men det jag nu pratar om är skivbolagen och bokningsbolagen. Känns lite som ett orange kuvert på posten.