I torsdags blev Andreas Lundstedt och Daniel Mitsogiannis make och make då de gifte sig i Eskilstuna Stadshus. QX fick en pratstund med Andreas innan de nygifta tu nu beger sig till Grekland där de bor sedan januari.

Stort grattis till er båda! Berätta, hur var ceremonin?
– Tack snälla. Vi gifte oss borgerligt i Stadshuset i Daniels hemstad Eskilstuna. Det var väldigt enkelt och kort, 15 minuter, men otroligt fint. Vi sa inget till våra familjer förrän efteråt och hade ett varsitt vittne; en av mina bästa vänner Nina Pressing, och en av Daniels, Angelina Ersarp.  Livet är ju lite speciellt just nu och det är svårt att vara helt närvarande, men just där och då upplevde vi båda att vi var så väldigt närvarande. Det blev så intimt och nära när vår vigselförrättare pratade om att dela vardagen. Vi har ju drömt om det här och när vi stod där så rann tårarna. Jag är så tacksam att ha Daniel i mitt liv, och att vi ska fortsätta att gå samma stig tillsammans.

Så fint beskrivet. Firade ni efteråt?
– När allt är lugnare blir det en stor fet grekisk bröllopsfest. Drömmen vore att ha den i Grekland, men alla ska kunna ta sig ner och så. Efter ceremonin i Stadshuset gick vi till vårt absoluta favoritställe i Eskilstuna: Slagsta Glass, som har den absolut bästa mjukglassen och åt glass. Och efter blev det middag hemma, grekiskt såklart (skrattar) med Nina och Angelina. Det var en perfekt dag.

Har ni funderat länge på att gifta er?
– Jag kände redan efter ett par månader att jag ville gifta mig med Daniel. Men förnuftet sa att det kanske är bra om vi var ihop ett tag innan det var dags. När vi i våras båda blev sjuka i corona och låg hemma och kippade efter andan så kände vi båda att ”varför gifter vi oss inte?”. Det är så lätt att ta saker för givet i livet. Man kan ju dö när som helst. Då bestämde vi att vi skulle gifta oss så snart vi båda var friska.

Vad betyder det för er att ingå äktenskap?
– Vi har gått igenom så mycket tillsammans och vi är så glada att vi träffades när vi var synkade i livet. Det känns fulländat att ha en ring på fingret och att jag kan säga ”min man” om Daniel. Jag älskar honom mer och mer för varje dag, och jag vet att han är mannen i mitt liv. Sen betyder det såklart en praktisk trygghet. Som till exempel att hundarna är hans och dör han om vi inte är gifta så går de rent juridiskt till hans pappa och mamma, även om de så klart skulle se till att de hamnade hos mig.
Och jag vill att han ska ärva mina pengar om jag försvinner. Jag tror inte på det här med ”till döden skiljer oss åt”, för kärlek kan ändra form beroende på var man är i livet. Men jag älskar Daniel otroligt mycket och det här känns skitbra.

Hur tänkte ni när det gäller kläder och ringar?
–  Vi tog nåt vi hade i garderoben, och hittade två kostymer vi köpt i Grekland som vi i princip aldrig använt. Till det matchande mockasiner med franstofs. Ringarna fick jag bestämma, Daniel gav mig bara hans ringstorlek. Vi hade samma inställning där, att det inte behöver vara den dyraste men något fint som vi båda gillar.

Vad händer nu då?
– Vi flyger till Grekland i morgon. Vi flyttade ner i januari och sen var tanken att jag skulle åka ner när jag var klar med Let´s Dance, men då gick det ju inte på grund av corona. Så nu är vi hemma och packar och tvättar för att flyga ner, sitta i hemkarantän i 24 timmar och sen så stannar vi så länge vi kan!