Det är svårt att hitta en semifinal som är mer ointressant än semi 2 2023. Här finns inga stora fanfavoriter, inga hits och ingenting som kommer att ha med toppstriden i finalen att göra. Så vad ska man skriva om dessa tio finalister?
Det mest intressanta är att vi nu har ett komplett startfält och nu kan se fram emot att startordningen publiceras i natt.

Det finns knappt något här som kommer placera sig på topp10 finalen utom möjligen Österrike, Slovenien och Australien. Österrike gick väntat vidare, men Teya och Selena måste brassa på med lite mer energi om deras Who The Hell is Edgar? ska placera sig så bra som den förtjänar. Det är en kul och hittig låt men framträdandet matchar inte riktigt det. Mörkhåriga Teya ser mest arg ut hela låten.
Både Sloveniens stabila popband och Aussie-rockarna levererade däremot riktigt bra. Joker Out är stora i hemlandet och de känns som en akt som kan plocka lite poäng för att dom är ”på riktigt” och inte nåt som skapats eller skrivits tydligt för Eurovision. De såg ut att ha kul på scenen och sånt kommer man långt på. Det gjorde också australiensarna som avslutade semi2 med en bang. Stabilt och snyggt.

Jag måste ju också nämna belgiske Gustaphs härliga homohouse Because of You som lyfte in rosa queerness på Eurovisionscenen. Vogueing, dragqueens och en stolt sångare som sjöng om vikten av att vi inom communityt behöver varandra för att lyftas och må bra.
Gud så fint att se hans lättade tårar i GreenRoom under sändningen. Heja Gustaph!

Men resten? Albanien, Cypern, Estland, Litauen, Polen, Armenien… Det är utfyllnad som kommer vara i botten av tabellen tillsammans med semi 1:s Serbien, Portugal och Moldavien. Och Storbritannien dårå. Ni såg ju i klippet i kväll att Mae Müller inte alls kan leverera sin briljanta pophit. All ansträngning och energi går åt att sjunga habilt under tre minuter och det ser tittarna. Så otroligt ledsamt efter succén i fjol.

Å andra sidan. Vem bryr sig om musiken när man vägleds genom detta av Edward af Sillén? Hans kommentatorskap är hela behållningen av Eurovision-sändningarna: Alltid knivskarp i både replik och kunnande. Kvällens största skratt kom när han berättade om Gustaphs dansare PussCee: ”…och av allt det jag googlat inför i kväll är nog ”belgisk pussy” det jag ångrar mest”. Haha!

De som hamnade utanför var alltså Rumänien, Island, Grekland, Danmark, San Marino och Georgien, inga skrällar där.

Programmet var snyggt producerat och drag-numret var härligt. Det färgsprakande dragnumret med budskap om att vi alla är fria att vara de vi vill vara kom lägligt. Det är ett otroligt viktigt budskap just nu och jättefint av Eurovision att lyfta en konstform som är under attack just nu, även om det var lite poäng och sammanhang. Men Tomara Thomas, Miss Mercedes Bends och Miss Demeanour var grymma, musiken var amazing och jag älskar att min gamla australiensiska favvo från 2018, We Got Love, avslutade det.

Nu: Mot finalen!