– Där jag växte upp var det bara i kulturproduktionerna man kunde hitta homosexualitet, säger den rikssvenske författaren Kristofer Folkhammar. Han är aktuell med diktsamlingen ”När han kysste mig förlorade jag allt” och tillsammans med Emma Juslin från Finland och danskan Leonora Christina Skov deltog han under Helsingfors Pride i ett samtal om vikten av HBT-litteratur samt dess plats och förutsättningar i Norden.

Samtalet arrangerades av Hallongrottans vänner som fått finansiering av Nordiska kulturfonden att hålla liknande samtal runt om i Norden. Även under Stockholms Pride kommer de att arrangera ett nordiskt författarsamtal.

Att HBT-litteratur behövs, inte bara som ett identifikationshjälpmedel var de alla överens om. Bra litteratur är bra litteratur även om den råkar handla om en homo- bi- eller, som i fallet med Leonoras roman ” Silhuet af en synder”, transperson. Hur litteraturen, eller man själv som skribent, tas emot är en annan fråga.
– Jag tycker det är skönt att vi i Finland behandlar litteratur som litteratur, säger Emma. Det finns en dold homofientlighet i delar av samhället men det är inte något negativt med exempelvis en lesbisk karaktär i en roman.

– Man bör dock titta på det partikulära, menar Kristofer. Det är frågan om helt andra koder då en berättelse handlar om två män eller två kvinnor.

Hans roman ”Isak & Billy” mottogs som en nyansrik skildring av tvåsamhet men själv har han känt att det, kanske på grund av en viss rädsla, tonats ned att det faktiskt handlar om två bögar. Samma sak har Leonora upplevt. Klart lesbiska teman i hennes romaner är ingenting som direkt lyfts fram.
– Det lesbiska kan visserligen vara lite kittlande för en heterosexuell läsare men samtidigt så är jag genast själv en manshatare om jag skriver något negativt om heteronormativiteten i en debattartikel, säger hon.

Är då författarens egen sexualitet av intresse?
– När min roman ”Frida och Frida” kom ut 2007 så förväntade jag mig frågor om min sexualitet, berättar Emma. Men hittills har det inte kommit några.

– Det ser jag dock inte som ett uttryck för respekt, säger Leonora. Jag förväntar mig att bli tillfrågad. Som författare idag så skall du också dela med dig av dig själv.
Emma håller inte helt med.
– Även om vi kommit långt i Norden så är situationen helt annan på annat håll, säger hon. Om ens bok översätts till ryska och man där riskerar att bötfällas för homopropaganda om man framhäver hbt-temat för mycket så tycker jag att verket skall få tala för sig.

Vad gäller hbt-litteratur efterlystes det under diskussionen ett bredare urval vilket kanske delvis är på väg då samhället förändras.
– Det är positivt att vi fått fler rättigheter, säger Kristoffer. Men attityder är ingenting man kan lagstifta om.

Sedan konstaterade han att nya rättigheter ställer nya frågor och kommer med nya utmaningar.
– Vill vi verkligen bli som de heterosexuella eller vi utgöra ett motstånd?

Alla tre har nya böcker på gång. Emma är halvvägs inne på sin fjärde roman och på frågan om den innehåller någon hbt-tematik svarade hon nekande.
– Men jag kanske hinner peta in lite.