⁃ Vi blev nominerade till Årets bok på gaygalan och fick priset Ljuva ungdom på Hallongrottans gala. Men allra finast är när vi gör signeringar och tonårstjejer kommer fram och berättar om hur en viss kärlekshistoria betyder väldigt, väldigt mycket för dem, säger Mats Strandberg till QX.

⁃ Är det något de flesta hbt-are är överens om så är det väl att man gillar kickass-brudar. Vi har fått skitfin respons och det gör mig så jävla glad.

Varför tycker du att era berättelser är relevanta för pridepubliken?
⁃ Jag och Sara är enormt stora fans av fantasy, kanske särskilt ungdomsgenren, men vi var också väldigt trötta på att den generellt är väldigt heteronormativ och könsrollsstereotyp. Så det är förstås något som genomsyrar böckerna.

Hur firar du själv Pride?
⁃ Jag kommer definitivt att stanna kvar och kalasa i parken på torsdag. Jag ska gå på Mums Mums och Gumman. Och jag ska festa i samband med paraden. Men framför allt kommer jag att jobba med tredje och sista delen, Nyckeln, som kommer nästa år, så jag kommer förhoppningsvis att hålla mig någorlunda i skinnet.

Vilket är ditt värsta prideminne?
⁃ När jag var nysingel och stod med mosat hjärta mitt i Pride park, fullproppat med festande bögar men absolut ingen kunde mäta sig med bögen som just dumpat mig. Då kändes allt hopplöst.

Ditt bästa prideminne?
⁃ Jag har massor. Men inget kan väl bräcka den första gången. Då var det inte ens Pride, utan Frigörelseveckan. Jag var 16 år gammal och hade mer eller mindre rymt hemifrån och kommit till Stockholm. Jag lyckades komma in på tidningen Reporters fest på Lido på Hornsgatan. Och jag fick hångla för första gången i mitt liv. Med två killar, dessutom!