Efter en första helg med Stockholm Rainbow Weekend, tvådagars gratisfestival i Kungsträdgården, mitt under Stockholm Pride, sammanfattar Navid Kabiri sin regnbågsfärgade satsning.

Hur skulle vill du summera första året med Stockholm Rainbow Weekend?
– Vi är överväldigade av alla positiva reaktioner och all kärlek. Vi är fulla av pepp och glädje och har massor av idéer inför nästa år. Det känns som om folk fattade exakt vad vi ville göra med Rainbow Weekend: En folkfest under Pride i Stockholm som alla kan delta i.

Vad gick bäst?
– Stämningen i festivalområdet, både dagtid och kvällarna. Så mycket kärlek och respekt och en mångfald av människor var fantastiskt att se. Vi ville skapa en plats för allmänheten att möta communityt och förstå vad Pride handlar om genom att umgås och ha kul med oss, och vi känner verkligen att vi lyckades med just det.

Vad kan du förbättra inför kommande år?
– Vi fick lite känslan att många inte vågade sig in i själva festivalområdet och hängde utanför istället. Folk trodde man behövde ha biljett. Vi satte upp fler skyltar ”Free Entrance” vilket hjälpte lite men här kan vi bli mycket bättre inför nästa år.

Hur har feedbacken varit från besökare?
– Så mycket kärlek. Många kom fram till oss och sa just att det var första gången de kände sig delaktiga i Pridefirandet. Att de verkligen saknat en plats som är öppen för alla och gratis, likt nästan alla andra Pride festivaler både i Sverige och ute i Europa och världen. Det är konstigt egentligen att Stockholm aldrig lyckats med det konceptet. Många blev även förvånade över den glada positiva stämningen i området och jämförde med när Stockholm Pride Park var i Kungsträdgården.

Du säger att ni är superglada och supernöjda. Innebär detta att ni nu lagt ribban på vad SRW erbjuder utbudsmässigt?
–  Ja, det kan man säga. Det var första året vi körde och med den lilla budget vi hade tycker vi nog att vi lyckades rätt bra. Då vi inte säljer biljetter är vi beroende av partners och sponsorer, så ju fler vi får in ju mer krut blir det i innehållet. Att sälja in en helt ny festival har sina utmaningar, men nu när vi gjort succé som första år tror vi det blir enklare framöver. Vi jobbar redan nu med sponsorer och partners inför kommande åren och det är inte direkt brist på idéer om jag säger så…

I april pratade du om världsartister på scenen och sådana saknades. Känner ni att ni vill satsa ännu högre nästa år?
– Vi hade velat ge publiken mer än bara tre internationella Eurovision-stjärnor. Med bättre finansiella förutsättningar nästa år kan ni vänta er en och annan till! Samtidigt vill vi inte lägga alla pengar på artister, vi måste fortfarande skapa ett fantastiskt festivalområde som känns tryggt och välkomnande för alla. Nästa år kommer vi främst öka marknadsföringen. Samtidigt vill vi inte leverera bättre än Pride Park så lite är det väl dom som sätter ribban.

Det har pratats om att SRW direkt konkurrerade med just Pride och man blev tvungen att välja. Skulle du kunna se över datumen och kanske lägga det innan eller efter och inte mitt under nästa år?
– Nej inte alls. Då har man inte förstått vad det är vi försöker göra. Tanken är att det ska vara samtidigt och en del av Pridefirandet i Stockholm. Vi vill erbjuda något som aldrig riktigt funnits i Stockholm under Pride men som många förväntar sig, framför allt turisterna som kommer under Pride men som känt sig exkluderade från Pride på grund av exemplevis biljettpriserna. Vi ville visa att det går att göra en öppen festival i kärlekens och regnbågens tecken och vi känner väl just nu bara att ja, fan det gick att göra även i huvudstaden!
– Det vi hoppas på är väl ett bättre samarbete nästa år med föreningen Stockholm Pride. Göra det enklare för folk som vill gå på båda ställen att ta sig emellan, och från vår sida ska vi vara tydliga och släppa tider och artister i förväg och även hålla dessa tider. Det viktigaste för oss är dock inte artisterna och underhållningen i sig, utan stämningen och kärleken i området. Vi kommer aldrig ha samma budget som Pride Park när det kommer till artister då vi är en gratisfestival, och det är heller inte vårt mål.

Vad gör du på idag, nu när allt är över?
– Efter att ha sovit 24 timmar nyper jag mig i armen just nu. Det gick ju väldigt bra. Mest sitter jag just nu och går igenom all feedback och kommentarer och pratar med alla som var med och gjorde detta möjligt med oss. Det är viktigt att visa uppskattning och tacksamhet och fånga upp alla småsaker som inte riktigt blev som det var tänkt. Utan våra partners kan vi inte genomföra detta och under själva produktionen hinner man inte alltid visa hur tacksamma vi är.