Vilken Prideinvigning!

Pride 2005

Carin Götblad tryckte mycket på ifrågasättandet av vad som anses vara normalt i samhället under sitt Pridetal under gårdagen. När hon intog stora scenen valde hon att på ett bra och gripande sätt blanda humor med allvar. Dels fick hon skratt och dels applåder och jubel. Götblad fick mycket uppskattning för sin tanke om att de stereotypa könsrollerna allra värst drabbar heterosexuella män och att mannen bör befrias från den traditionella mansrollen.
Carin Götblad tror att anledningen till att HBT-relaterade hatbrott har ökat beror på att HBT-rörelsen flyttat fram positionerna och vågar och vill synas mer. Detta leder i sin tur till att fler vågar anmäla vad de varit med om:
När människor som tidigare levt i det fördolda tar plats så provocerar det många,sa Götblad och menade att Pride behövs för att provocera mot det som anses vara norm. Götblad förklarade vidare att hatbrott verkligen prioriteras i Stockholm och att det är viktigt att poliserna i staden har god kompetens i HBT-ämnet.
Väckarklockan för min del har varit de medarbetare som vågat komma ut. De betyder mycket för poliskåren i hela landet, sa hon och kallade in Gaypoliserna på scenen. Då ville applåderna aldrig ta slut.

Artistuppträdanden avlöste varandra på scenen och Afrodite körde disco och soullåtar med Cotton Club efter att Orup uppträtt med den stora orkestern. Sylvia Wrethammar hyllade kärleken från scenen och bjöd på läcker musik även hon med Cotton Club. I musikalblocket bjöds vi på ett exklusivt specialnummer av ensemblen från höstens ”Saturday night fever”. Bland annat Andreas Lundstedt, Markoolio, Therese Andersson(PayTV) och Andres Esteche fick igång publiken rejält med eldiga disconummer. Vidare syntes Malena Lazlo, Niklas Andersson och Basia Frydman på scenen. Och det snygga pojkbandet från ”Sol, Vind & Vatten” förtjusade bögar, flator och transpersoner framför scenen.
Pay TV spelade låtar från sin Pride-EP och visade att snygga kläder och en tuff scenshow är A & O för att imponera på Pridepubliken.

När Nalle Knutsson och hans ständige kumpan Jugge intagit scenen för att presentera kvällens avslutningsakt blev det dags för det många väntat på: Alcazar. Andreas, Magnus och Tess gav allt i dryga timmen och bjöd på alla sina hits (även om den latinoinspirerade ”Not a sinner”-versionen fick oss att önska originalnumret istället…)
Annikafiore som skadade foten under en videoinpelning, fick just det, vika på foten, när det var dags för Alcazars Pridespelning. Men det märktes knappt, bandet är så tighta och proffsiga att det blev en snygg och läcker show ändå.

Det är inte svårt att fatta varför Alcazar och främst Andreas är bögfavorit…

Det blev även tid för annat än sång och glam på scenen. RFSL Stockholm delade ut priserna ”Rosa tisteln” och ”Regnbågspriset”. Årets tistel gick till Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping för kränkande behandling av två lesbiska elever när de ville gå till skolbalen tillsammans iförda frack. Regnbågspriset delades ut till projektledaren Ann-Kristin Carlström, producenten Ann-Christine Axelsson och formgivaren Ann Hingström, som producerat utställningen Normen skaver på jobbet är väl alla hetero på Arbetets museum i Norrköping.
Dessutom delade RFSL Göteborg ut pris till vår tidning QX för att vi uppmärksammar HBT-samhället på ett populärkulturellt vis. Chefredaktör Anders Öhrman tog emot priset på scenen. QX VD Jon Voss mottog även han ett pris för att ”ha synliggjort homo-och bisexuella i det offentliga rummet genom att ha startat tidningarna ”Reporter” och ”QX”.