Ny rapport: hbtqi-personers otrygghet sticker ut

Idag släpps en ny rapport från RFSL i samarbete med Verisure och Demoskop, som visar på en tydlig oro bland hbtqi-personer i Sverige. Över 66 procent tror att tryggheten i landet kommer att minska under det kommande året. Motsvarande siffra i befolkningen är 38 procent.

Rapporten som bygger på svar från över 1200 hbtqi-personer, visar en grupp som i högre grad än andra känner sig otrygga i vardagen. Skillnaden är tydliga i flera situationer. Det här är något som även Rädda barnens ungdomsförbund lyfter i sin rapport, ”Inte för ung för att vara mig själv”.

RFSL:s kommunikationschef Felix König uttrycker även han att det är chockerande siffra att två av tre befarar att tryggheten kommer minska.

– Det säger att något håller på att hända i Sverige som inte är åt det positiva hållet, menar han.

Nästan hälften, 43.3 procent, uppger att de känner otrygghet i kollektivtrafiken jämför med 31 procent i befolkningen i stort. Även på allmän plats, i skolan eller på jobbet, och till och med i hemmiljöer hos familj är släkt är siffran för hbtqi-personer högre.

– Vi har länge hoppats att nästa generation ska få det bättre. Men både vår rapport och andras visar att det går åt motsatt håll. Det måste vara en väckarklocka, säger König.

”Otryggheten gör Sverige till ett sämre land”, skriver RFSL i rapportens förord, där man även lyfter att många hbtqi-personer inte kan leva öppet och tryggt.

En annan tydlig skillnad gäller synen på polis och väktare. Hela 79 procent av befolkningen i stort känner sig tryggare med deras närvaro på allmän plats. Samtidigt är siffran nere på 58 procent för hbtqi-personer. Det visar på en större misstro mot rättsväsendet, vilket i sin tur kan kopplas till erfarenheter av hatbrott. Bland de hbtqi-personer som utsatts för brott senaste två åren uppger 33 procent att de rörde sig om just hatbrott. Vilket är siffror som har en högre andel än i övriga befolkningen.

– Här ser vi att förtroendet brister. Regeringen och rättsväsendet har ett stort ansvar att växla upp arbetet, säger König.

Rapporten visar även en högre oro för nätmobbning bland hbtqi-personer. König menar att hot och trakasserier inte bara drabbar barn och unga utan det är ett problem som finns i alla åldrar.

– Det finns en normförskjutning i den digitala världen. När hat tillåts i större utsträckning påverkar det människors trygghet, säger König.

Hbtqi-symboler gör skillnad

Samtidigt pekar rapporten på något som sticker ut och vad som faktiskt kan öka tryggheten. Över 42 procent av hbtqi-personer uppger att det u mycket hög grad känner sig tryggare i offentliga lokaler där det finns regnbågssymboler eller tydlig information om hbtqi-kompetens.

– Det visar att skillnaderna i trygghet går djupare än många tror, säger König.

Rapporten menar att de saker som kan tyckas vara enkla är saker som gör stor skillnad. Felix König menar att RFSL har i många år tryckt på hur viktigt det är med kunskap och utbildning samt hur stor betydelse exempelvis Prideflagan har.

– Om en verksamhet tydligt visar att personalen har kunskap och att här blir du bemött med respekt, då ökar tryggheten. Det här är inte något vi bara tror, det ser vi i siffrorna.

RFSL beskriver situationen som allvarlig, men inte hopplös. Rapporten pekar på att kunskap, inkluderande miljöer och ett bättre bemötande kan stärka tryggheten. Det här är även något som går att koppla vidare till QX egna kartläggning där även kommunerna själva uttrycker en vilja om att få stöttning och mer kunskap.

– Kommuner och skolor behöver prioritera hbtqi-kompetens och jobba mer systematiskt med trygghet. Det handlar också om att inkludera civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet, säger König.

Men budskapet är tydligt: skillnaderna i upplevd trygghet mellan hbtqi-personer och befolkningen i stort kvarstår och i vissa fall ökar.

”Det är en oro som inte kan ignoreras”, skriver RFSL.