Den 12 juni 2016 förvandlades en festkväll på gayklubben Pulse i Orlando, Florida, till en av de mörkaste nätterna i hbtqi-rörelsens moderna historia. Strax efter klockan två på morgonen öppnade en man eld inne på klubben under den populära ”Latin Night”. I ett 911-samtal som gjordes kort efter att skjutningen började svor mannen trohet till Islamiska Staten (IS). När dramat var över hade 49 människor mördats och ytterligare 53 skadats. Gärningsmannen dödades efter en flera timmar lång polisinsats.
Vid tidpunkten var det den dödligaste masskjutningen i USA:s historia och den värsta terrorattacken i landet sedan den 11 september 2001.
De flesta av offren var unga latinamerikanska hbtqi-personer. Många hade kommit till Pulse för att dansa, träffa vänner och känna den frihet som klubben representerade. Istället blev platsen en symbol för både hatets brutalitet och ett sår som fortfarande känns tio år senare.
Massakern utlöste en våg av sorg världen över. Minnesstunder hölls i hundratals städer, regnbågsflaggor hissades på halv stång och människor köade i timmar för att donera blod. Samtidigt följde en intensiv debatt om vapenlagar, terrorism, säkerhet och hatbrott mot hbtqi-personer.
Men efterspelet blev också komplicerat. Under åren har kontroverser uppstått kring hur platsen skulle bevaras och hur minnet av offren skulle hedras. Planerna på ett stort museum och minnescenter mötte kritik från flera anhöriga och överlevande, som ifrågasatte ekonomi, ledarskap och inriktning. Projekten försenades och omarbetades flera gånger.
En av dem som miste livet var Christopher ”Drew” Leinonen, 32 år. Han uppmärksammades stort efter sin död för sitt arbete med att skapa förståelse mellan unga människor. Redan som tonåring startade han The Gay and Straight Alliance på sin skola, en grupp där homo- och heterosexuella elever kunde mötas och bygga broar mellan varandra. När QX Gaygala 2017 delade ut vårt Hederspris skedde det postumt till Christopher. På plats i Stockholm fanns hans mamma Christine Leinonen, som tog emot priset inför en tårfylld och berörd publik.
I Sverige fick tragedin också ett särskilt efterliv genom journalisten Johan Hilton, som skrev den uppmärksammade boken ”Vi är Orlando”. Boken skildrar offren, de överlevande och hbtqi-communityt som drabbades. Senare sattes berättelsen även upp som teaterföreställning i Uppsala.
Finns då Pulse kvar i dag? Nej. Själva nattklubbsbyggnaden revs under våren 2026 efter många års diskussioner. På platsen planeras nu ett permanent minnesmärke över de 49 människor som miste livet.
Tioårsdagen kommer att uppmärksammas i Orlando med en officiell minnesceremoni den 12 juni, där anhöriga, överlevande, räddningspersonal och allmänhet samlas för att hedra offren och minnas den natt som förändrade så många liv.
Uppdaterad 2026-06-12
