Märta Stenevi är sedan början av 2021 Miljöpartiets kvinnliga språkrör. I februari blev hon även Sveriges jämställdhets- och bostadsminister. För QX berättar hon varför Stockholm Pride är viktigt och hur partiet jobbar med hbtqi-frågorna.

Det här blir din första Pride som språkrör för MP och jämställdhetsminister. Vad har du för planer?
– Jag ska ha flera samtal online, bland annat med Vix Herjeryd (ordförande för Stockholm Pride) och med Alice Bah Kuhnke som ska invigningstala idag. Sen är vi med i den digitala Pride-paraden också. Vi saknar ju med den fysiska, som många andra gör. Parallellt med det håller jag på med förberedelser för World Pride som går av stapeln om två veckor i Köpenhamn och Malmö. Där kommer jag att ha ett lite större program och träffa mina nordiska kollegor.

Hur är din relation till Stockholm Pride sen tidigare?
– Jag har gått i Stockholm Pride-paraden några gånger. Men annars har mitt deltagande främst varit i Malmö, eftersom det är här som jag tidigare har varit placerad. Malmö Pride har varit min Pride-bas.

Varför är det viktigt för dig att delta i Stockholm Pride och World Pride?
– Jag tycker det är ett oerhört viktigt sammanhang där jag som allierad också kan visa mitt stöd, men där vi också kan lyfta viktiga frågor för ett öppet och jämlikt samhälle. Mycket av mitt politiska engagemang har sin bas i allas lika möjligheter att leva sina liv så som man är och vill leva. Där är ju hbtq-rörelsen och hbtq-frågorna en väldigt central del av det engagemanget. Så för mig är Pride ett viktigt evenemang för att belysa frågor, och ge dem den plats de behöver, för att vi ska kunna skapa förändring.

Märta Stenevi (MP)

Temat för Stockholm Pride i år är ”nyckeln till frihet”. Vad betyder ”nyckeln till frihet” för dig?
– En rad olika saker. Jag har ju stort fokus på barn och unga i mitt arbete. Möjligheten att växa upp och få lov att vara den man är under barndomen, och inte begränsas och förtryckas av andra givna mallar, utan ha möjlighet att forma sin egen individ och sin egen individuella frihet, det är för mig oerhört viktigt. Då är både rättigheter och juridik, men också representation och synlighet, viktiga nycklar för att kunna tillgodogöra sig den friheten.

– Sen finns en internationell utblick som ju har blivit viktigare med åren. När så många konservativa krafter runt om i världen börjar vinna mark igen så påverkar det oss i Sverige också. Därför är kopplingen mellan Stockholm Pride och World Pride också så viktig för mig. De landvinningar vi gjort i Sverige har många andra länder fortfarande kvar att göra.

Precis, man får inte glömma att Pride är långt ifrån självklart för alla. Vi ser tyvärr också hur utvecklingen för hbtq-personer i länder som Ungern och Polen går bakåt. Hur kan vår ståndpunkt i Sverige påverka politiker eller människor i dessa länder?
– Det är ett samtal som förs inte minst inom EU. Det är väldigt viktigt att vi håller liv i den debatten och inte låter den tystna. För det som sker just nu, i Ungern och Polen och i ett par andra länder, inenbär ju en tillbakagång. En oerhört stark backlash för mänskliga rättigheter.

– Situationen inte minst i Polen belyser också hur nära rättighetsfrågor ligger varandra, där kvinnorörelsen och hbtqi-rörelsen utsätts för samma backlash från konservativa och totalitära krafter. Det är otroligt viktigt att se hur nära förknippade frihetsfrågor är med varandra. Det antirasistiska och feministiska arbetet måste gå hand i hand med hbtqi-rörelsen. Vi har bättre möjlighet att vända den utvecklingen om vi kan göra det i armkrok mellan de olika rörelserna, är jag övertygad om.

Miljöpartiets Per Bolund och Märta Stenevi

Vad gör ni inom Miljöpartiet för att stärka hbtq-personer? Hur mycket hbtq-fokus är det hos er?
– Det har varit en stor del av vårt politiska engagemang, och det hänger ihop med att vi har ett starkt barn- och ungdomsfokus, ett starkt framtidsfokus. Att skapa möjligheter för fler att leva fritt. Däri bottnar också klimat- och miljöfrågorna, det handlar om att skapa en framtid för barn och unga.

– Vi har varit drivande i många av de förändringar som har gjorts, och det som står högst på agendan nu handlar om att komma i mål med en ny könstillhörighetslag. Från partiets sida vill vi också kunna gå vidare med ett tredje juridiskt kön. Det pågår också ett arbete med föräldrabalken som kommer bli oerhört viktig för att ge mer jämlika rättigheter för olika typer av familjekonstellationer, och inte bara Ungerns definition av en familj, där ”en mamma är en kvinna och en pappa är en man”. Utan det handlar om att alla de fantastiska och kärleksfulla familjer som faktiskt lever tillsammans, ska ha samma rättigheter.

I början av året presenterade regeringen sin hbtqi-handlingsplan. Vad har hänt sen dess?
– Ja, handlingsplanen blir ett paraply för allt det arbete som pågår. I maj hade vi ett möte med alla de myndigheter som är särskilt utpekade som strategiska hbtqi-myndigheter, om hur vi kan använda handlingsplanen för att stärka rättigheter.

– Vi har också lagt ett antal uppdrag, bland annat till BRÅ för att analysera vad det finns för möjligheter att inkludera hbtqi-personers utsatthet i den nationella trygghetsundersökningen. Vi saknar fortfarande ganska mycket statistik och kunskap, inte minst om livssituationen för unga hbtqi-personer. Vi vet att de lider av mycket högre psykisk ohälsa och utsatthet. Vi behöver mer kunskap för att sen kunna göra rätt saker.

– Jag tänker också inte minst på unga transpersonens dåliga mående, där mycket handlar om hur vi kan stärka vården. Något som vi också funderar mycket på är att titta på vad som händer efter den könsbekräftande vården. Får man rätt hjälp och stöd även efteråt?