En av den nordiska HBTQ-rörelsen främsta kämpar, Kim Friele, avled under måndagen i en ålder av 86 år. Det meddelades hennes närmaste Else Hendel enligt nyhetsbyrån NTB.

Karen-Christine Friele, som var hennes namn, föddes den 27 maj 1935 i Bergen med efternamnen Wilhelmsen. Friele kommer från Ole Friele som hon var gift med 1959 tills de 1961 skilde sig, två år innan Kim kom ut öppet som lesbisk.

Under mitten av 60-talet blev hon en av Norges mest stridbara och öppna kämpar för avkriminalisering av samkönade relationer. Hon har sedan dess varit aktivt engagerad i frågor som rör hbtq-samhället bland annat genom sin post som ordförande för och generalsekreterare i DNF-48, som idag heter Foreningen Fri, mellan åren 1966 till 1989.

Just kampen mot kriminaliseringen av samkönade relationer blev en av hennes främsta segrar då Norge 1972 äntligen avskaffade förbudet för två kvinnor och två män att älska varandra.

Att hennes tidiga öppenhet väckte beundran slog hon helt bort när tidningen Revolt intervjuade henne i juli-numret 1971. ”Jag har aldrig sett det som något enastående som krävde något speciellt. Det har i grunden fallit sig naturligt för mig. Jag är en av de få homofiler som aldrig tagit samhällets inställning som personligt riktat mot mig. I grunden har jag alltid betraktat mig själv som en helt vanlig människa, oavsett om jag varit homo eller heterofil. ”

I Sverige blev Kim Friele en tidig förebild för såväl de som läste svensk gaymedia som aktivisterna inom RFSL. Till Frigörelsedagen 1978 stod hon på Vasagymnasiets scen, dit demonstrationen gått och avslutats med ett inomhusmöte, tillsammans med den nyligen avlidna riksdagsledamoten Jörn Svensson. Inför de omkring 700 deltagarna höll hon ett brandtal och talade om Frigörelsedagen som ”julafton”, men varnade samtidigt för att efterapa de heterosexuellas julafton ”där alla är snälla och generösa en dag och sedan har man glömt alltsamman. ”. Och medan Jörn Svensson avslutade med ett citat av Dante: ”Gå din väg rakt fram – och låt folk prata!”, så sa Kim Friele helt sonika: ”Låt inte människorna pissa på dig!”. Hon möttes av jubel och applåder.

Kim Friele blev också känd för att önska sig att alla homosexuella skulle bli gröna för en dag. Då kunde vi se att budskapet om att ”vi finns överallt” skulle stämma. ”Då skulle det bli färggrannt i fackföreningsrörelsen, på sjukkassan, i riksdagen, i filadelfia….” sa hon.

”Ja måtte vi bli gröna för då skulle vi inte längre kunna smyga. Är du svart kan du inte förneka att du är färgad… Är du bög kan du alltid skaffa dig barn och blomma och sedan synligt förfärad titta på bögarnas demonstrationståg en gång om året”, som journalisten Robert Sandström citerade talet i tidningen Revolt.

När Kim Friele träffade sin livs kärlek, Wenche Lowzow, riksdagsledamot för Høyre, levde de två helt öppet och Lowzow blev den förste på den politiska positionen i Norden att vara öppet lesbisk. Det gav de två en viktig roll inom den internationella gay/lesbiska rörelsen under 80-talet. 1993 ingick de två registrerat partnerskap som ett av de första paren efter att det blev lagligt i Norge. Wenche Lowzow avled 2016.

På äldre dagar började Kim Friele engagera sig i den socialdemokratiska hbtq-organisationen Homonettverket och 2008 blev hon utnämnd till hedersmedlem i norska Arbeiderpartiet.

Att Kim Friele haft en stor betydelse i Norge visas inte minst av att statsminister Jonas Gahr Støre på tisdagen lät meddela att hon, som endast 100 norska medborgare sedan 1881, äras med en begravning som bekostas av staten.

– Det er med dyp takknemlighet regjeringen og jeg minnes Kim Friele. Hun gikk foran i kampen for homofiles rettigheter, og gjorde samfunnet rausere og mer inkluderende for oss alle. Med mot, kraft og varme sto hun på barrikadene for rettferdighet, og vant frem i en rekke avgjørende saker. En bauta har gått bort, kommenterar Gahr Støre.

Personligen minns jag Kim Friele just vid hennes besök i Sverige. Rapp och humoristisk och som ung homokämpe blev hennes budskap i Vasaskolan 1978 om att inte låta frigörelsedagen bli till en tam julafton och det avgörande med öppenhet och synlighet viktiga inspirationskällor som burit mig, liksom stora delar av den nordiska gay/lesbiska rörelsen, fram till den samhällsförändring hon gick i bräschen för!