Förra året motionerade kommunalpolitikern William Våhlberg (C) som är andre viceordförande i utbildningsnämnden för att hans hemkommun och arbetsgivare Ljusdals kommun skulle ta hbtqi-frågor på större allvar.

– Jag var frustrerad över att någon hade varit runt i kommunen och rivit ner massa Prideflaggor under Pride och att inga nya sattes upp av kommunen. Det kändes som att man bara gav upp, som att det här inte var viktigt. I min motion ställde jag krav på att kommunen skulle verka för att sprida information om hbtqi-frågor, säger Våhlberg till QX.

I januari fick socialantropologi-studenten från Uppsala Niklas Larsson Tiensuu en praktikplats i kommun. Här skulle han kartlägga hur kommunen har arbetat med hbtqi-frågor sedan den senaste granskningen av RFSL från 2015 där Ljusdals kommun fick dystra resultat och rankades på plats 270 av 289 av svenska kommuner utifrån ett regnbågsperspektiv, vilket Ljusdalsposten var först att rapportera om.

”Min läggning blev en snackis”

– Jag hade varit på min praktikplats i två veckor när jag började höra rykten från politiker och tjänstemän om att det fanns en bög i huset, det var i ett väldigt negativt ordalag. Och det visade sig att det var mig de menade, säger Niklas och fortsätter:

– Min läggning blev en snackis. Jag kände mig förnärmad över att inte bli bemött som en arbetskollega. Det var som att jag var ‘den enda avvikande kroppen’ i kommunen.

Bemötandet eldade på Niklas för det uppdrag han hade framför sig. Uppväxt i en konservativ by utanför Trollhättan var han van vid att hans läggning upplevdes skavande för andra.

– Jag har ganska mycket skinn på näsan för den här typen av bemötande. Men det blev såklart en krock att komma från att leva som öppet gay i Uppsala till att bo i Ljusdal i ett halvår. Jag var på några dejter med killar där uppe och det var ingen som kunde leva öppet. Det var mycket lidande och isolering, lite som att göra en tidsresa tillbaka till 1950-talet.

Resultatet från Niklas kartläggning talade samklang med hur han upplevde kommunen under praktiken. Det visade sig att ingenting hade gjorts för hbtqi-frågor sedan RFSLs rankning och förslag till handling 2015.

Fick förklara för politiker vad homosexualitet var

– Det fanns inga styr- eller plandokument för att jobba med hbtqi inom kommunen. Det fanns inga verktyg att synliggöra diskriminering och kan man inte synliggöra diskriminering så finns det ju inte. Varken skola eller kommunen har den infrastruktur som behövs för att arbeta med hbtqi-frågor. Resultatet var riktigt illa.

Niklas fick i uppdrag av kommunen att redovisa resultatet i alla olika nämnder. Under sina presentationer möttes han av ointresse från många och flera kränkande frågor.

– Det bemötande jag fick när jag presenterade kartläggning var helt sinnessjukt faktiskt, ursäkta mitt språk. Kunskapsnivån hos vissa var så låg att jag fick förklara vad homosexualitet var, och det här är alltså politiker som är förtroendevalda. Någon satt och tittade på skidsport på sin dator, en annan sa att det här var ‘ickefrågor’ för att det inte finns homosexuella i Ljusdal, säger han och fortsätter:

– Men det fanns också en delning. Jag läste upp vissa vittnesmål från föräldrar till hbtqi-barn i Ljusdal om hur deras barn behandlats. Vissa berördes då så starkt att de satt och grät och sa att de måste agera.

Ser en förändring i kommunen

William Våhlberg (C)

Nu är Niklas uppdrag i Ljusdal slut och han är tillbaka i Uppsala. Kommunalpolitikern William Våhlberg (C) säger att kartläggningen ändå blev ett uppvaknande och att hbtqi-frågor nu satts mer på agendan. På måndag ska de till exempel röstas om Våhlbergs motion om hbtqi-representation och det ser ut som att den kommer att gå igenom.

– Vi kan inte ha det så att hbtqi-personer i Ljusdal måste vara i garderoben för att klara dig tills de kan flytta härifrån. Jag själv är homosexuell och när min kille flyttade hit så varnades han för att ha en handväska och gå ut på nätterna för att då skulle han bli attackerad. Vi måste göra mer för att det ska bli bättre.

Varför har inte du flyttat från Ljusdal? 

– Jag vill förändra det här. Det är ju därför jag har engagerat mig politiskt.