QX har tidigare skrivit om ”Matteus”, som egentligen heter något annat, en homosexuell kurdisk man från Turkiet som söker asyl i Sverige. SÄPO anser att Matteus är ett hot mot rikets säkerhet och Migrationsverket har därför gett honom avslag på asylansökan. Nu ska han utvisas till Istanbul, trots mordhot från sin familj.

Om beslutet, som fattades i februari förra året, verkställs får han inte heller besöka Sverige på tio år, vilket i praktiken innebär att äktenskapet med maken bryts upp.

Fallet ska nu upp i Europadomstolen, som ett sista försök att stoppa utvisningen.

Sedan 2019 har SÄPO intensifierat sitt arbete och identifierat upp emot 100 kurder som ”hot mot rikets säkerhet”. När Sverige i juni slöt ett historiskt utlämningsavtal med Turkiet, för att bli accepterad som Nato-medlem, väcktes starka reaktioner och vissa menar att avtalet gör det än svårare för asylsökande kurder att få stanna i landet.

I QX sista partiledarintervju inför valet, som publiceras i augustinumret, får Magdalena Andersson frågor om utlämningsavtalet och om Matteus utvisningsbeslut. Statsministern kan inte kommentera det enskilda fallet, däremot ger hon QX ett svar på principiell nivå.

– Vi har inte på något sätt ändrat på svensk lagstiftning i den överenskommelse vi har med Turkiet. Är man svensk medborgare utlämnas man aldrig och vi kommer fortsätta följa svensk lag och den internationella rätten. Migrationsverket har också fått i uppdrag att integrera hbtqi-frågor i sitt arbete.

Men vad tänker du om att hbtq-personer kan utvisas till ett land där homofobin är utbredd och där familjen hotat en till livet? Är inte det ett problem?

– Det är ju svårt för mig att uttala mig om ett enskilt land, men däremot är vi tydliga i styrningen mot Migrationsverket, att man ska främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Det står i myndighetens instruktion sedan december förra året.

Hbt-liberalernas första vice ordförande Maria Jern, som personligen är engagerad i Matteus fall, är kritisk till statsministerns svar.

– Det märks inte i Migrationsverkets utövande att de direktiven finns. Det här handlar om människor som har blivit mordhotade i sina hemländer, vilket Migrationsverket inte tar hänsyn till, trots att det är polisanmält i Sverige. Hbt-personers värde när det gäller hot, hat och även hedersförtryck, det bryr sig inte Migrationsverket om överhuvudtaget.

Maria Jern har förståelse för att Magdalena Andersson inte vill peka ut Turkiet som ett farligt land, i och med den känsliga Nato-processen, men hon har svårt att acceptera att statsministern inte tydligare tar ställning för hbtq-perspektivet i frågan.

– Jag tycker inte att det är okej, Turkiet är inte en demokrati, vi kan inte utvisa hbt-personer dit med risken att misshandlas, mördas eller utsätts för tvångsgifte. Nej!

Vad skulle hända med Matteus om utvisningen till Istanbul sker?

 – Jag är övertygad om att familjen kommer verkställa de hot som de har gett i omgångar till honom. Den dagen jag vinkar av honom, om han ska till Turkiet, så är det sista gången jag ser honom. Det är jag övertygad om tyvärr. Därför kämpar jag allt vad jag kan för honom.

Kan det ligga något i SÄPO:s identifiering av Matteus som ett terrorhot?

 Han har ju varit aktiv i HDP-partiet, som inte är terrorklassat i EU eller Sverige. För mig är det väldigt konstigt att han har fått den här stämpeln. Har berättar själv att HDP var aktiva i hans hemby och att han troligen hade varit med i fotbollslaget i stället, om det funnits något. Så politiskt ointresserad är han. Däremot brinner han för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag har känt honom i många år, han är gift med en god vän till mig. Vi har tillbringat väldigt mycket tid tillsammans, det finns inga konstiga tendenser what so ever.

Maria Jern är positiv till att Sverige går med i Nato, men om processen kräver att mänskliga rättigheter kränks ”är det inte värt det”, menar hon.

– I den situation som världen befinner sig i, med ett krig i vårt närområde så är vi nöd och tvungen till att gå med i Nato. Men Finland behöver inte utvisa folk, varför behöver Sverige göra det för att godkännas av Turkiet?

QX kontaktade Migrationsverket för att få svar på deras hantering av asylärenden som rör hedersförtryck och mordhot.

Är det förenligt med svensk lag och mänskliga rättigheter att utvisa hbtq-personer till ett land där de är mordhotade och där det finns en risk för kränkande behandling?

– Nej, om en person gör sannolikt att hen vid ett återvändande till sitt hemland riskerar förföljelse eller allvarlig skada, och det inte finns skydd mot det i hemlandet, ska personen beviljas flyktingstatus eller status som skyddsbehövande. Detta gäller inte om det finns skäl att utesluta personen från skyddsstatus, till exempel om personen begått krigsbrott eller brott mot mänskligheten eller är ett hot mot rikets säkerhet. Principen om ”non-refoulment” i asylrätten innebär emellertid att sådana personer som blir uteslutna från skyddsstatus på grund av det som nämnts ovan inte kan utvisas till sitt hemland om de riskerar förföljelse eller allvarlig skada vid ett återvändande. De brukar då generellt beviljas tillfälliga uppehållstillstånd tills sådan risk inte längre föreligger, säger Annica Dahlqvist på Migrationsverkets presstjänst.

Gabriel Wernstedt, pressekreterare hos SÄPO, fastslår att myndighetens ansvar är att ”skydda Sverige och demokratin”.

– En del i vårt uppdrag är att tillse att personer som utgör ett säkerhetshot och inte är svenska medborgare inte vistas i landet. I det arbetet förhåller vi oss till de lagar som Riksdagen beslutat om, däribland utlänningslagen.

Han berättar vidare om hur deras arbete går till.

– Ett säkerhetshot är vanligtvis personer som bedöms kommer utgöra ett logistiskt stöd till terrorism, men även personer som bedöms kopplade till olovlig underrättelseverksamhet. Utifrån den underrättelseinformation Säkerhetspolisen har om en persons bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter under en längre tid – i Sverige eller utomlands – gör Säkerhetspolisen en bedömning av om personen ägnar sig åt säkerhetshotande verksamhet. När utredningen är klar lämnar Säkerhetspolisen ett yttrande till Migrationsverket. Det är sedan Migrationsverket som fattar beslut i ärendet.

Till QX säger Wernstedt att han har förståelse för att ”den här typen av ärenden kan väcka känslor” hos den berörda personens anhöriga, vänner och familj.

– Just därför gör Säkerhetspolisen en noggrann och samlad individuell bedömning av varje enskilt ärende.

I samband med partiledarintervjun med Socialdemokraternas Magdalena Andersson frågar QX om risken att svensk säkerhetspolis färgas av den turkiska säkerhetstjänsten MIT och deras syn på vem som är terrorist.

Tror du att det kan vara så och är inte det ett demokratiproblem i så fall?

–  Svenska säkerhetspolisen ska ju göra sina egna bedömningar av terrorism och följer självklart också den svenska terroristlagstiftningen. EU har en lista på terrorklassade organisationer, det är den som vi använder i Sverige. Turkiet har ju många fler organisationer som de menar är terroristorganisationer, men där har vi olika uppfattningar. Däremot är det ju så att om man begår ett terroristbrott eller planerar ett terroristbrott, då spelar det ju ingen roll, det är olagligt oavsett vilken organisation som man sympatiserar med. Men den enda organisationen som man inte får samla in pengar till är PKK.

Så du är inte orolig för att SÄPO kan ha färgats i sin uppfattning?

– Jag utgår från att den svenska Säkerhetspolisen gör sina egna bedömningar. De jobbar ju med många säkerhetstjänster i olika länder och jag är säker på att de kan tänka själva.