För många hbtqi-personer i Sverige är friheten fortfarande inte självklar. Det handlar om killen eller tjejen som inte vågar komma ut hemma av rädsla för hedersförtryck. Om den som utsätts för psykiskt våld eller omvändelseförsök bakom stängda dörrar. Om paret som tvekar att hålla varandra i handen på väg hem från bion. Eller om den som möts av okunskap när hen söker hjälp hos vården, socialtjänsten eller polisen.

Frihet handlar inte om att leva som alla andra. Frihet handlar om att få göra egna val och kunna leva sitt eget liv på det sätt man vill. Terrordådet mot Berlin Pride visar att intoleransen är långtifrån besegrad. När intoleransen ökar kan vi inte luta oss tillbaka och tro att vunna rättigheter består av sig själva.

Under den gångna mandatperioden har Liberalerna därför drivit på för flera viktiga reformer som ska bidra till att hbtqi-personer ges samma frihet och rättigheter som alla andra. Det handlar om alltifrån en ny nationell strategi för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter till lika villkor för blodgivning, den moderniserade könstillhörighetslagen och en kriminalisering av psykiskt våld, såsom omvändelseförsök.

Men vi är långt ifrån klara. Regnbågsfamiljer möter fortfarande hinder i sin vardag, exempelvis när det gäller juridiskt föräldraskap och lika tillgång till familjebildning. Under våren presenterade Forum för levande historia en undersökning som visar att intoleransen bland skolelever har ökat kraftigt gentemot hbtqi-personer. Fler unga uttrycker negativa attityder till homosexuella, bisexuella och transpersoner än för bara ett decennium sedan. Samtidigt ökar rapporterna om hatbrott, och många hbtqi-personer vittnar fortfarande om otrygghet i vardagen. Det är en utveckling vi måste ta på största allvar.

Under kommande år vill Liberalerna därför fortsätta stärka skyddet och rättigheterna för hbtqi-personer. För oss är kampen för varje människas rätt att leva sitt eget liv, vara den man är och älska den man vill kärnan i liberalismen. Sverige ska vara världens bästa land att leva i som hbtqi-person. Det kräver både trygghet och lika rättigheter.

Vi vill stärka polisens arbete mot hatbrott och hedersförtryck. Skolan ska alltid vara en öppen och trygg miljö för alla elever, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. I samkönade relationer ska båda kvinnorna ges rätt till fertilitetsbehandling. Vi vill också tillåta altruistiskt värdmoderskap under rättssäkra former och säkerställa att barn till svenska föräldrar som föds genom värdmoderskap utomlands ges samma rättigheter som barn födda i Sverige.

Och kampen slutar inte vid Sveriges gränser. Ingen ska förlora sina rättigheter bara genom att korsa en landsgräns inom EU. Därför vill Liberalerna att unionen förbjuder omvändelseförsök och tvångssterilisering, stärker diskrimineringsskyddet och säkerställer att regnbågsfamiljer erkänns i hela Europa. Medlemsländer som kränker grundläggande rättigheter ska möta tydliga konsekvenser.

Det finns de som menar att kampen för lika rättigheter är vunnen. Att Sverige har kommit tillräckligt långt. Vi håller inte med. Så länge någon inte vågar leva öppet, så länge någon utsätts för hat eller våld för den man är och så länge friheten begränsas av rädsla återstår arbete att göra. Barbro Westerholm visade att politiska beslut kan förändra människors liv. Som generaldirektör för Socialstyrelsen drev hon 1979 igenom att homosexualitet inte längre skulle klassas som en sjukdom. Det liberala arvet ska vi föra vidare.

Pride är en hyllning till den kamp som har gett oss den frihet vi har i dag. Men den är också en påminnelse om att denna frihet inte är fulländad. Den måste försvaras, varje dag. Så länge någon inte kan leva öppet och tryggt är vårt arbete inte klart. Liberalerna kommer att fortsätta kämpa för lika rättigheter. För din och andras frihet.