Enligt Diskrimineringsombudsmannens (DO) beslut som kom strax innan midsommar, var eleven sedan flera år öppen med sin sexuella läggning när trakasserierna började. Vårdnadshavaren beskriver hur han under lång tid utsattes för slag, nedsättande kommentarer och att andra elever tog hans tillhörigheter. Trakasserierna ska ha haft koppling till både sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Bland de allvarligaste händelserna finns en incident under hösten 2022 då en annan elev ska ha sagt att han inte ville byta om tillsammans med pojken på grund av hans sexuella läggning och därefter tagit stryptag på honom. Enligt anmälan blev skolans lösning att låta pojken byta om i en städskrubb.

Två år senare, hösten 2024, riktade en annan elev en mobiltelefon mot honom i duschen efter en idrottslektion. Pojken uppfattade att han fotograferades eller filmades. Skolans genomgång av mobiltelefonen kunde dock inte styrka att några bilder eller filmer tagits.

Enligt vårdnadshavaren informerades skolan fortlöpande om trakasserierna under flera års tid. Familjen uppger att rektorn kontaktades upprepade gånger men att tillräckliga åtgärder aldrig sattes in. Den enda person på skolan som pojken upplevde som ett verkligt stöd var kuratorn. Till slut mådde han så dåligt att han hade 100 procents skolfrånvaro.

Malmö stad ger en annan bild. Kommunen uppger att den nuvarande rektorn inte fick kännedom om den långvariga utsattheten förrän hösten 2024, då hen tillträdde sin anställning, och att skolan därefter inledde en utredning, höll samtal med elever och vårdnadshavare samt genomförde flera åtgärder. Kommunen menar också att situationen förbättrades och att eleven senare uppgav att klimatet i klassen blivit bättre.

DO konstaterar att det inte går att avgöra när skolan första gången fick kännedom om trakasserierna eftersom familjens och kommunens uppgifter går isär och dokumentationen är otillräcklig.

Däremot slår myndigheten fast att skolan ska anses ha fått kännedom när kuratorn informerades i början av september 2024. Trots det dröjde det drygt en och en halv månad innan en formell utredning inleddes.

Det innebär, enligt DO, att Malmö stad inte uppfyllde diskrimineringslagens krav på att skyndsamt utreda misstänkta trakasserier.

DO bedömer samtidigt att den utredning och de åtgärder som skolan senare genomförde – bland annat samtal med berörda elever och vårdnadshavare samt värdegrundsinsatser – levde upp till diskrimineringslagens krav. Kritiken gäller därför inte innehållet i åtgärderna, utan att utredningen av den långvariga utsattheten kom igång för sent.

I beslutet betonar DO också vikten av att skolor dokumenterar uppgifter om trakasserier noggrant, så att det går att fastställa när personal fått kännedom om en elevs utsatthet och säkerställa att utredningar kan inledas utan dröjsmål.