Färgelanda kommun antog förra året en ny flaggpolicy där det bland annat slås fast att kommunen ska kunna hissa regnbågsflaggan under en vecka i samband med West Pride. Beslutet kom efter ett initiativ från kommunfullmäktiges andre vice ordförande Faraah Mohamud (C).

Men när West Pride arrangerades den 8–14 juni i år blev det ingen flaggning.

Enligt Mohamud bekräftade kommundirektören den 8 juni att Prideflaggorna fanns på plats och var redo att hissas den 13 juni. Samma dag ska han i stället ha fått besked från kommunstyrelsens ordförande Christoffer Wallin (SD) att flaggningen stoppats.

När Dalslänningen tidigare frågade Wallin om uppgifterna förnekade han att något formellt beslut hade fattats. I stället uppgav han att det förts en dialog med ansvariga tjänstepersoner och att flaggningen prioriterats bort på grund av kommunens ekonomiska läge, bland annat med hänvisning till inköps- och anställningsstopp.

Nu har Faraah Mohamud lämnat in en JO-anmälan där han ifrågasätter den förklaringen.

I anmälan hänvisar han till handlingar som enligt honom visar att kommunen redan den 9 mars beställde tre Prideflaggor med leverans den 10 april och att en faktura för beställningen utfärdades den 2 april.

Mot den bakgrunden vill han att JO granskar om det är förenligt med legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen och god förvaltningssed att ett beslut som fattats av kommunfullmäktige inte verkställs.

Han vill också att JO prövar om det är förenligt med kravet på saklighet att offentligt hänvisa till ekonomiska skäl när kommunens egna handlingar, enligt anmälan, visar att flaggorna redan var inköpta.

”Min anmälan avser inte en allmänpolitisk meningsskiljaktighet i sig, utan frågan om hur kommunen och dess företrädare har hanterat ett fattat beslut”, skriver Mohamud i sin JO-anmälan.

JO kommer nu att ta ställning till om anmälan ska utredas.

För QX berättar Faraah att han fått mycket stöd och uppmuntran av Färgelanda-bor och folk utanför kommunen.
– Jag tycker att vårt Färgelanda  kommun kan mer och ska vara en plats för fler, en kommun där människor känner sig välkomna, respekterade och inkluderade, säger han och säger om det positiva gensvaret.
– Det har betytt mycket. För mig visar det att vi är många som vill se ett öppnare och modigare Färgelanda, där människor får vara sig själva och känna att de hör hemma. Det är den kommunen jag vill kämpa för.