SD säger nej till nästan alla hbtqi-reformer i RFSL:s valrapport

RFSL valrapport inför riksdagsvalet 2026 bygger dels på 16 omröstningar i riksdagen, dels på en enkät med elva frågor till partiernas riksdagskandidater.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet hamnar högst i båda delarna. Sverigedemokraterna placerar sig sist eller näst sist och har under mandatperioden röstat i linje med RFSL i endast två av de 16 granskade omröstningarna. Kristdemokraterna gjorde det i tre.

Det betyder inte att SD bara fått två poäng. RFSL ger större vikt åt lagändringar som får direkt betydelse för människors liv. SD två ja-röster ger därför sammanlagt sex av 24 möjliga poäng, motsvarande 25 procent.

– RFSL har drivit igenom flera viktiga hbtqi-reformer under den här mandatperioden. Samtidigt visar RFSL rapport att flera av de lagändringar vi vill se framåt splittrar partierna, säger förbundsordföranden Lovise Brade i samband med släppet va valrapporten.

Hon pekar på att valet inte bara avgör vilka partier som vill genomföra flest reformer, utan också vilka förändringar som kommer att kunna samla en majoritet i riksdagen.

Skillnaderna blir särskilt stora i enkäten till ett urval av partiernas kandidater till riksdagen baserat på placeringen på valsedlarna och hur många mandat de har idag. Bland de som sedan svarat når Miljöpartiet 98,3 procents överensstämmelse med RFSL ståndpunkter. Därefter följer Vänsterpartiet med 97,9 och Centerpartiet med 93,9 procent.

Sverigedemokraternas kandidater hamnar på 19,8 procent. Det är en kraftig minskning från 38,1 procent i valrapporten 2022.

De svarande SD-kandidaterna säger nej eller är avvaktande till nästan alla reformer i enkäten. Ingen av dem ställer sig bakom att juridiskt kön helt ska bygga på självbestämmande. Ingen säger heller ja till att Sverige åter ska ta emot minst 5 000 kvotflyktingar om året.

Mycket få stödjer möjligheten för barn att ha fler än två juridiska föräldrar eller ett avskaffande av informationsplikten vid hiv i samband med sex.

SD-kandidaternas starkaste stöd gäller i stället polisens arbete mot hbtqi-relaterade hatbrott. Där blir resultatet 52,3 procent, men fortfarande betydligt lägre än bland övriga partiers kandidater.

Just hatbrottsfrågan är den som samlar bredast stöd i hela undersökningen. Samtliga svarande kandidater från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet säger ja till att stärka polisens specialistkompetens och samverkan med civilsamhället i hela landet.

Bland Moderaternas och Liberalernas kandidater ligger stödet på över 90 procent.

Det finns också ett brett stöd för att Sverige ska fortsätta vara en internationell röst för hbtqi-personers rättigheter, för att sexualitet, relationer och samtycke ska ha en tydlig plats i skolan samt för en modernisering av föräldrabalken.

Större konflikter uppstår kring juridiskt kön, fler juridiska föräldrar och flera av frågorna om asyl och migration.

När det gäller möjligheten för barn att ha fler än två juridiska föräldrar är nästan samtliga svarande kandidater från V, MP och C positiva. Bland Socialdemokraternas kandidater är stödet betydligt svagare. I Tidöpartierna går skiljelinjen mellan Liberalerna, där ungefär två tredjedelar stödjer reformen, och M, KD och SD, där motståndet är större.

– För många barn handlar det här om att lagen ska spegla deras verklighet. Trots att allt fler barn växer upp med fler än två föräldrar är partierna fortfarande långt ifrån varandra i den här frågan, säger Lovise Brade.

Rapportens frågeurval har samtidigt kritiserats i kommentarsfältet på RFSL Facebooksida. En kommentator menar att asylpolitiken och frågan om informationsplikt vid hiv snedvrider resultatet och gör RFSL till en ”vänstermegafon”.

RFSL svarar då att ”både asylfrågor och frågan om informationsplikt är i grund och botten frågor om mänskliga rättigheter, och mänskliga rättigheter har ingen politisk färg, de angår oss alla.”

Den liberala politikern och tidigare ordföranden för Regnbågsliberalerna Carl Otto Engberg efterlyser samtidigt ett annat perspektiv i granskningen:

”Det är ju onekligen ett urval av frågor som kan diskuteras huruvida just de skulle vara viktigast för alla hbtqi-personer. Kanske skulle ni lägga till: ’Avser partiets företrädare stå upp för polisens arbete att skydda hbtqi-personer på alla nivåer?’”

Rapportförfattaren Lars Jonsson svarar att just polisens arbete faktiskt finns med i enkäten och att det är den fråga som fått störst stöd bland kandidater från samtliga partier.

Han förklarar också att årets enkät begränsades till frågor som tillsammans täcker områden som familj, hälsa, hat och hot samt asyl och migration.

Diskussionen sätter fingret på att rapporten i första rummet visar hur partiernas agerande i riksdagen och kandidaternas svar överensstämmer med RFSL politiska prioriteringar. Dessa prioriteringar kan vara olika för andra hbtqi+grupper och individer.

En begränsning i resultatet är den låga svarsfrekvensen. Av 625 tillfrågade kandidater svarade 226, eller 36,2 procent. För fyra år sedan svarade 46,3 procent.

Skillnaderna mellan partierna är stora. Över 70 procent av Miljöpartiets kandidater svarade, jämfört med knappt 13 procent av Sverigedemokraternas. För Vänsterpartiet var svarsfrekvensen närmare 65 procent och för Centerpartiet 50 procent.

Bland Socialdemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas kandidater svarade endast mellan 20 och 27 procent. Liberalerna nådde knappt 48 procent.

RFSL tolkar viljan att besvara enkäten som en signal om hur mycket tid och intresse kandidaterna ägnar åt hbtqi-frågorna. Organisationen uttrycker särskild oro över att betydligt färre moderata och liberala kandidater svarat än 2022.

En låg svarsfrekvens kan som RFSL bedömer signalera ett svagt intresse, men den innebär också att svaren blir mer osäkra som mått på vad samtliga kandidater inom ett parti tycker. För SD bygger resultatet exempelvis på endast elva kandidaters svar.

Jämfört med RFSL rapport 2022 har MP, V, C och S fått bättre resultat i granskningen av riksdagsarbetet. Miljöpartiet står för den största ökningen, från 51,4 till 95,8 procent. RFSL förklarar en del av förändringen med att MP nu befinner sig i opposition och därför lättare kan rösta för förslag om att ge regeringen olika uppdrag.

KD står för den tydligaste tillbakagången i riksdagsdelen, från 51,4 till 29,2 procent. Även Liberalerna och Moderaterna får lägre resultat än för fyra år sedan. SD ligger kvar på ungefär samma låga nivå: 25 procent jämfört med 22,2 procent 2022.

I kandidatenkäten är rörelsen delvis en annan. Kandidaterna från V, C, S, KD och MP får högre resultat än 2022. M och L backar något, medan SD minskar kraftigt.

Jämförelsen är dock inte exakt. Årets enkät innehåller elva frågor mot 15 år 2022, och vissa frågor har bytts ut. RFSL skriver självt att 2026 års enkät sannolikt varit något lättare att få höga poäng i.